Nyttovärdering 2.0

I förra veckan var jag på en endagskurs i Stockholm som SFIS arrangerade: Nyttovärdering 2.0. Ni kan se programmet här.

Det var Viveca Nyström och Linnéa Sjögren ( @linneasj på twitter ) som undervisade, och kursen kan nog ses lite som en fortsättning på deras bok Nyttovärdering av bibliotek som kom ut 2008. Då hade vi som ni kanske minns inte kommit så långt när det gällde sociala medier användningen, så det finns inget sådant kapitel i boken.

Linnéa (Årets Informationsspecialist 2011, as it happens) har lagt ut presentationen på sin blogg , men jag tänkte också sammanfatta lite av det vi gjorde här, med lite reflektioner. För att göra en lång historia kort: jag  tyckte det var en bra och givande dag och jag rekommenderar kursen till alla som är intresserade av kvalitetsmätning och sociala medier. Nedanstående är mina anteckningar från dagen, mestadels i punktform men något uppsnyggade med text i fetstil som anger någon slags rubrik.

Viveca inleder med att tala om skillnaden kring nedanstående begrepp:

Vad är det vi gör – processkartläggning
Vad kostar det vi gör – kostnadskalkyl
Hur stor är kundernas nytta av det vi gör – nyttoanalys

Viveca berättar också  om en nyttoanalys hon gjort där man kunde visa att  bibliotekarierna gjorde mycket snabbare informationssökningar än de enskilda handläggarna på arbetsplatsen , och att man kunde påvisa detta  gjorde att man kunde sätta ett pris på tidsbesparingen (det innebar att anlita en bibliotekarie).

Viveca fortsätter med att prata om vilka olika mål eller nyttor det kan finnas, att man bör göra en lista samt sedan prioritera listan. Viktigt att inte sätta upp för många mål man vill mäta! (tänker här att Sharon Markless har sagt samma sak när hon var och höll i en workshop för oss inom LUB).

Några exempel på olika nyttor:
Anständighetsnytta: miljö, social rättvisa
Pengar?
Tid?
Kunskap och kompetens?
Trivsel?
Egna tillägg: image och marknadsföring

Vidare påminns vi om skillnaden mellan uppföljning och utvärdering.
Uppföljning är periodiskt återkommande och handlar oftast om kvantifiering, medan utvärdering görs oregelbundet och är inriktat på kvalité. Därför är genomgripande nyttoanalys krävande och bör drivas som projekt!
Verktyg man kan använda:
Kundenkäter, intervjuer, workshops, observationer, statistik, cost-benefit-analys
Ställ inte vetenskapliga krav, då blir det för komplicerat!

Hur formulera relevanta mål?
Undvik floskler!
Visioner eller mätbara mål- vem ansvarar för vad, vem ska skapa visionen respektive det mätbara målet? Visioner får vara luddiga men inte mål!
Processkartläggningar: vad gör vi och för vem?
SMARTa mål: Specifika, Mätbara, Accepterade , Relevanta, Tidsatta och gärna innebära en viss ansträngning…
MÅLEN ÄR VIKTIGA !!!!
Ta formuleringar till vad man vill mäta från målen. Den typ av användarenkäter man gjorde förr (tex Linnea 2007 Göteborgs stadsbibliotek) kan kanske idag göras i sociala medier.Gör gärna nollmätning innan man börjar utvärdera en aktivitet så att man kan se förändring över tid.
Förr enkäter – nu säger folk vad de tycker hela tiden i sociala medier !

Workshop nummer 1 som vi hade på förmiddagen gick ut på att vi skulle öva oss på att tänka kring vilka mätetal som är viktiga för att indikera måluppfyllelse och hur man kopplar mätetal med mål.
Efter workshopen började jag fundera kring om man kan bestämma mål kring en verksamhet som sociala medier om man inte redan arbetat med det?

Sen får vi exempel från andra verksamheter, bra!

Aftonbladet: de vill vara Sveriges mest engagerande mötesplats!
De mäter allt som går att mäta. De har inga specifika verktyg för att monitorera utan de litar till sin journalsitiska förmåga till att identifiera snackisar i sociala medier (de vill skriva om det folk pratar om i sociala medier).
Viktigt mål för aftonbladet är räckvidd! Uppdelat på alla olika bilagor, webben, papperstidningen osv. Utvärderar oerhört snabbt, man har inte råd att ägna sig åt fel saker.
Sociala mediers räckvidd bör mätas tillsammans med besökare i biblioteket samt på webbplats.

Kreafon (kommunikationsbyrå i Gbg) . Har börjat jobba med analog mätning hellre än automatisk statistikinsamling. Mäter även antal telefonsamtal och innehåll. Deras mål är att sprida kännedom och få fler uppdrag. Långsiktigt arbete.
Chalmers bibliotek. Mål: sprida kännedom om inforesurser, mätetal: followers, fans, RT, användning app, antal doktorander som går doktorandkurser (som biblioteket ger) . Mål: Stärka bibliotekets varumärke; mätetal: % studenter med lånekort, RT, sidvisningar, besök på bloggen, antal gånger vi synts i media, föreläsningsuppdrag, externa samarbetspartners. Mål: Sprida kännedom om vetenskaplig kommunikation, mätetal: antal sidvisningar blogginlägg om oa, CPL* etc., fans med chalmerstillhörighet, antal klick på CPL-flöden. (publiceringsflöden i mobilappen) Linnea ger rådet att ha få mål!

*Chalmers Publication Library

SEB: soc medier är ytterligare kontaktyta för kundtjänst och ska öka försäljningen
Strategi: hjälpa kunden i vardagen, skapa mervärde.
Kundtjänstarbetet syns! Bra bemötande märks av fler än bara kunden som får hjälp.
Koppla mätning och uppföljning till soc medier är tekniskt sett inte sömlöst. De benchmarkar sig med andra i samma bransch. Utvärderar kvalitativt aktiviteten på facebook varannan vecka .
Ett syfte med soc medier kan vara att hitta snackisar och förstå vad som är viktigt för användarna.

Berzeli choklad: tycker att facebook är enkelt sätt att ha kontakt med kunderna, de ser att försäljningen ökar om de håller sidan levande. Lägger ut mycket bilder på choklad…

Efter lunch får vi lite tips från Linnéa på olika mätverktyg för twitter och vad man kan tänka på när man tittar på sin facebook insight. Detta tycker jag är lite väl tekniskt, så jag utelämnar det här, men vill nån veta är det så klart bara att höra av sig.
Under workshop 2 som vi hade under eftermiddagen fick vi i uppgift att helt enkelt formulera några mål, fundera kring lämpliga mätetal och vilket verktyg eller kanal man skulle kunna använda och varför. Ett exempel från min grupp var:

Mål: Ökad synlighet och spridning av bibliotekets verksamhet och service

Verktyg: alla sociala mediekanaler (som man mäktar med…)

Mätetal: Räckvidd (som då kan mätas på olika sätt för varje socialt medium)

Hur redovisar man sen sin utvärdering? Linnéa föreslår att man skriver en liten verksamhetsberättelse.

Epilog: medan jag sitter och pysslar ihop det här inlägget så lägger Psykologifabriken som av en händelse ut en bloggpost om att sätta mål. It’s a tricky business, the målsättnignsbusiness.


SFIS Vårkonferens: 5

Dagen avslutades med att utmärkelsen Årets Informationsspecialist delades ut … till mig! En ära, på min ära! Dessutom får jag gå avgiftsfritt på SFIS Höstkonferens som kommer att vara 7-8 december i Borås.

20120416-212813.jpg


SFIS Vårkonferens: 4

Idag får vi också höra ifrån två andra infomrationspraktiker. Före lunch talade Birgitta Sandstedt och hon bjöd på flera väldigt bra tips, till exempel att när man söker pengar till projekt kan det underlätta att använda precis samma terminologi som forskare och finansiärer (Triple Helix? Jo men vi kommer att vara KÄRNAN i vår organisations arbete med Triple Helix!)

På eftermiddagen får vi lyssna på Lena Frändberg som är informationsspecialist och nybliven egenföretagare. Hon är bibliotekarie i botten men har senare också gått en KY-utbildning i research, som en förberedelse för att kunna jobba som frilansande researcher. Hon är särskilt intresserad av att arbeta med miljöfrågor och hållbar utveckling så jag tänker att vi kanske ska byta kort (eller Bumpa ;)) efteråt. Frändberg tar upp de kompetenser som behövs som researcher, till exempel att se infomrationsbehov och kunna sammanställa tillförlitlig information. Researcher-utbildningen gav insikten att muntliga källor är ovärderligt för aktuell information och en plats att söka vidare ifrån.


SFIS Vårkonferens: 3

Eftermiddagen inleds av professor Johan Olaisen från Handelshöyskolen i Oslo som talar om samspelet mellan kunskap, information och företagsamhet. Han ansluter till förmiddagens session med Nils Nilsson genom att fråga sig om den svenska disciplinen går att kombinera med entreprenörskap. Olaisen menar att entreprenörsanda handlar om att vara väl förberedd, t.ex. genom att utnyttja infomrationsspecialister/bibliotekarier inom sin organisation eller i sitt arbete.

Att kunna arbeta i team och med andra är också otroligt viktigt, om entreprenörskap ska kunna översättas till företagsamhet. Mission, vision och strategi är också viktiga och de ska kunna förklaras på ett begripligt sätt för alla. Om man inte förstår dessa delar blir medarbetaren en motarbetare istället.

Hur arbetar man med ”knowledge workers” i den nya företagsamheten och i organisationer? Tricket är att involvera medarbetaren i en sån grad att hen tror sig ha kommit på idén själv! Detta kräver att organisationen är platt och effektiv.

Kunskap är subjektiv och vår uppgift som informationsspecialister är att bringa ordning, tolka och skapa mening. Detta kan sedan leda till att man kan välja strategi och sedan agera. ”Hjälten i ett arbetslag eller organisation är den som kommer med lösningen, inte den som har chefstiteln.

Olaisen ger ett långt och fylligt föredrag och jag kan inte återge alla intryck här, men tydligen ska det finnas en intressant fotnot i Adam Smiths the Wealth of Nations på s. 364 (norsk översättning eller i originalet? )

Olaisen och The Mother of All Slides

20120416-144920.jpg


SFIS Vårkonferens: 2

Diana Strandberg fortsätter förmiddagen under rubriken Infomrationshantering i praktiken. (Konferensens upplägg är att varva praktik och teori i programmet.)

Strandberg arbetar på Upright Music i Köpenhamn, som arbetar med så kallad produktionsmusik, där de dels förmedlar uppdrag till musiker, hjälper produktioner hitta musik samt ”clearar” kommersiell musik för bruk i till exempel reklamfilmer. (Produktionsmusik är musik skapad för tv-serier, vinjetter osv.)

För att beskriva sitt arbete berättar Strandberg sen om hur det var när hon började på Upright 2007: all musik låg på CD-skivor eller hårddiskar, det fanns ingen databas! Copyright är också något dynamiskt, databasen behöver hela tiden uppdateras. Hon har också varit med och utvecklat ett rapporteringssystem som kunderna kunde använda, sedan utvecklade man databasen. Strandberg administrerar databasen och har daglig kontakt med andra copyright managers över hela världen. Hon ser också till så att allt blir sökbart via genre och ämnesord och registrerar alla verk, inklusive ändringar och avregistrering.

Mycket intressant att höra vad en copyright manager gör, men inte alls svårt att se hur en utbildning i BoI kan vara en grund för en sådan karriär, upphovsrätt och informationshantering galore!

20120416-121036.jpg


SFIS Vårkonferens – Informationshantering och entreprenörskap: 1

Idag har jag efter många om och men tagit mig till Växjö för att gå på SFIS vårkonferens, som har temat informationshantering och entreprenörskap. Ni hittar programmet här.

Dagen börjar intressant med Nils Nilsson från Linnéuniversitetet som talar om entreprenörskap i offentlig och privat sektor. På grund av de där omen och menen (läs SJ) så missar jag den första kvarten, men det jag hör är intressant. Vad är entreprenörskap? Det är att kunna använda kunskap och att göra det också, vilket Nilsson illustrerar med ett citat av Goethe. Jag missar den uppräkning jag antar ägt rum av de egenskaper som krävs för att göra detta, men de goda nyheterna är iaf att det går att lära sig entreprenörskap, det är inget man är född med.

Nilsson betonar att Linnnéuniversitetet inte håller på med starta eget kurser, utan syftet med utbildningar i entreprenörskap är att lära sig se och handla på möjligheter.

Ett bra exempel på att entreprenörskap är en blick för möjligheter är ishotellet i Jukkasjärvi. Istället för att se is och kyla som ett problem, vände man det till en tillgång. Och denna blick går som sagt att träna!


Lund Online 2012 – snabb och smutsig sammanfattning

Då var Lund Online över för den här gången och intensiva dagar i kombination med ekot i Universitetshusets aula och lite obekväma bänkar har gjort mig till vad som känns som en skugga av mitt vanliga pigga (nåja) jag. Men denna urlakade trasa ska vrida det sista ur sig för att försöka sammanfatta intrycken innan de bleknar.

Temat för årets Lund Online var kursböcker som eböcker samt PDA – Patron Driven Acquisition. Man kan se hela programmet här.

Dag ett började med mycket intressanta dragningar av lärare kring hur det är att arbeta med eböcker från deras horisont. Vi fick dels höra om en kurs där man prövat att använda eböcker som kursböcker (enbart) samt ett nytt mastersprogram som ska ges på distans. Bägge föreläsarna var ganska överens om att eböcker är bra – om de är bra eböcker. En bra ebok ska vara lätt att använda, man ska kunna skriva ut (s)om man vill, den ska vara tillgänglig när man behöver den. En fråga som väcktes var hur bra en ebok måste vara för att studenterna ska vilja använda dem självmant, utan tvång från lärare?

De inbjudna leverantörerna höll sig överlag hyfsat väl till temat, med vissa undantag. jag tänkte dock inte gå in så mycket på varje enskild leverantör utan bara försöka sammanfatta de trender man kan se utkristalliserar sig.

Det stora flertalet av aggregatorerna erbjuder redan någon form av PDA. En del kallar det DDA – Demand Driven Acqusition men vi fick också lära oss om en lite annan variant: Evidence Based Acquisition. Skillnaden kan väl sägas vara, i korthet, att med ett PDA system så triggas ett automagiskt inköp av en ebok genom antingen ett antal lån eller ”meningsfull användning” (som jag återkommer till) medan EBA är en modell där man helt enkelt får tillgång till de titlar man vill under ett år (mot en avgift, verkar oftast vara 10-15% av listpris) varpå man sedan kan välja att köpa de böcker som faktiskt har använts under året.

Två stora aktörer var hyfsat överens om att de flesta bibliotek inte tjänar ekonomiskt, ens om man ser till användning, på att köpa via PDA istället för deras paket, nämligen Elsevier och Springer. Bägge hänvisade till egen statistik som de menade stödde detta påstående. Jag väljer dock att förhålla mig sunt skeptisk till detta, då dessa aktörer förstås lever gott på att vi köper deras paket. Dessutom tycker jag man ska fråga sig nyttan i att fylla våra system till bredden med all sköns bråte, kan man se biblioteket för alla böcker? Kanske är det vettigare att satsa slantarna på det som vi vet faktiskt används, och verkar ha potential att användas mycket, utan att samtidigt köpa varenda titel som erbjuds, varav flertalet bara används en eller två gånger och sedan aldrig mer. Vi måste kanske inte ha allt?

Detta med ”meningsfull användning” är jag lite tveksam till. Två olika aktörer använde sig av denna metod (EBSCO och någon mer….?) som istället för att generera köp efter visst antal lån, genererar lån efter att en (1) användare använt boken på vissa sätt, t.ex. läst tio sidor, varit aktiv med boken i tio minuter och så vidare. Det som gör mig tveksam är att det är svårt att definiera detta med vad som är meningsfull användning och att veta att sådan faktiskt har ägt rum, jag tror absolut man kan slöbläddra i en bok i tio minuter och se minst tio sidor och sen ändå inte vara särskilt intresserad av att faktiskt nyttja boken. Å andra sidan är det sant det som sades av en av leverantörerna att det är ett ganska generöst system så tillvida att 100 studenter kan efter en föreläsning gå in och kolla på den eller de 8, 9 sidor som föreläsaren hänvisat till utan att ett köp genereras alls. Samtidigt: hur vet man att ett lån är meningsfull användning? Kanske är ändå EBA av dessa anledningar att föredra? Statistik från ett helt års användning borde man ju kunna lita på som vägvisare.

Som avslutning kan sägas att samtliga var överens om att PDA/DDA/EBA enbart kan vara ett komplement till traditionellt förvärv, om detta är det lätt att hålla med. Vi kommer väl aldrig att kunna lämna över allt åt användarna, ens om vi hade velat.

Andra dagen avslutades med en presentation från en av forskarna på min arbetsplats, Peter Arnfalk, som för närvarande arbetar med ett projekt där han tillsammans med en kollega undersöker miljöpåverkan av pappersläsning visavi elektronisk läsning. Peter förklarade kortfattat vad livscykelanalys är för något och hur svårt det är att använda sig av som mätinstrument, det finns så oerhört många olika parametrar att ta hänsyn till. Publiken sattes på pottkanten när vi blev tillfrågade om vi trodde att eläsning eller pappersläsning påverkade miljön minst – svaret blev sedan det klassiska forskarsvaret – det beror på. Vad man däremot kan säga är att vill man minska sin miljöpåverkan och samtidigt läsa elektroniskt så är det viktigt att man inte också konsumerar pappersboken och att man verkligen nyttjar sin digitala läspryl och gärna så länge det bara går (så länge den fungerar).

20120415-194814.jpg