Lund Online 2012 – snabb och smutsig sammanfattning

Då var Lund Online över för den här gången och intensiva dagar i kombination med ekot i Universitetshusets aula och lite obekväma bänkar har gjort mig till vad som känns som en skugga av mitt vanliga pigga (nåja) jag. Men denna urlakade trasa ska vrida det sista ur sig för att försöka sammanfatta intrycken innan de bleknar.

Temat för årets Lund Online var kursböcker som eböcker samt PDA – Patron Driven Acquisition. Man kan se hela programmet här.

Dag ett började med mycket intressanta dragningar av lärare kring hur det är att arbeta med eböcker från deras horisont. Vi fick dels höra om en kurs där man prövat att använda eböcker som kursböcker (enbart) samt ett nytt mastersprogram som ska ges på distans. Bägge föreläsarna var ganska överens om att eböcker är bra – om de är bra eböcker. En bra ebok ska vara lätt att använda, man ska kunna skriva ut (s)om man vill, den ska vara tillgänglig när man behöver den. En fråga som väcktes var hur bra en ebok måste vara för att studenterna ska vilja använda dem självmant, utan tvång från lärare?

De inbjudna leverantörerna höll sig överlag hyfsat väl till temat, med vissa undantag. jag tänkte dock inte gå in så mycket på varje enskild leverantör utan bara försöka sammanfatta de trender man kan se utkristalliserar sig.

Det stora flertalet av aggregatorerna erbjuder redan någon form av PDA. En del kallar det DDA – Demand Driven Acqusition men vi fick också lära oss om en lite annan variant: Evidence Based Acquisition. Skillnaden kan väl sägas vara, i korthet, att med ett PDA system så triggas ett automagiskt inköp av en ebok genom antingen ett antal lån eller ”meningsfull användning” (som jag återkommer till) medan EBA är en modell där man helt enkelt får tillgång till de titlar man vill under ett år (mot en avgift, verkar oftast vara 10-15% av listpris) varpå man sedan kan välja att köpa de böcker som faktiskt har använts under året.

Två stora aktörer var hyfsat överens om att de flesta bibliotek inte tjänar ekonomiskt, ens om man ser till användning, på att köpa via PDA istället för deras paket, nämligen Elsevier och Springer. Bägge hänvisade till egen statistik som de menade stödde detta påstående. Jag väljer dock att förhålla mig sunt skeptisk till detta, då dessa aktörer förstås lever gott på att vi köper deras paket. Dessutom tycker jag man ska fråga sig nyttan i att fylla våra system till bredden med all sköns bråte, kan man se biblioteket för alla böcker? Kanske är det vettigare att satsa slantarna på det som vi vet faktiskt används, och verkar ha potential att användas mycket, utan att samtidigt köpa varenda titel som erbjuds, varav flertalet bara används en eller två gånger och sedan aldrig mer. Vi måste kanske inte ha allt?

Detta med ”meningsfull användning” är jag lite tveksam till. Två olika aktörer använde sig av denna metod (EBSCO och någon mer….?) som istället för att generera köp efter visst antal lån, genererar lån efter att en (1) användare använt boken på vissa sätt, t.ex. läst tio sidor, varit aktiv med boken i tio minuter och så vidare. Det som gör mig tveksam är att det är svårt att definiera detta med vad som är meningsfull användning och att veta att sådan faktiskt har ägt rum, jag tror absolut man kan slöbläddra i en bok i tio minuter och se minst tio sidor och sen ändå inte vara särskilt intresserad av att faktiskt nyttja boken. Å andra sidan är det sant det som sades av en av leverantörerna att det är ett ganska generöst system så tillvida att 100 studenter kan efter en föreläsning gå in och kolla på den eller de 8, 9 sidor som föreläsaren hänvisat till utan att ett köp genereras alls. Samtidigt: hur vet man att ett lån är meningsfull användning? Kanske är ändå EBA av dessa anledningar att föredra? Statistik från ett helt års användning borde man ju kunna lita på som vägvisare.

Som avslutning kan sägas att samtliga var överens om att PDA/DDA/EBA enbart kan vara ett komplement till traditionellt förvärv, om detta är det lätt att hålla med. Vi kommer väl aldrig att kunna lämna över allt åt användarna, ens om vi hade velat.

Andra dagen avslutades med en presentation från en av forskarna på min arbetsplats, Peter Arnfalk, som för närvarande arbetar med ett projekt där han tillsammans med en kollega undersöker miljöpåverkan av pappersläsning visavi elektronisk läsning. Peter förklarade kortfattat vad livscykelanalys är för något och hur svårt det är att använda sig av som mätinstrument, det finns så oerhört många olika parametrar att ta hänsyn till. Publiken sattes på pottkanten när vi blev tillfrågade om vi trodde att eläsning eller pappersläsning påverkade miljön minst – svaret blev sedan det klassiska forskarsvaret – det beror på. Vad man däremot kan säga är att vill man minska sin miljöpåverkan och samtidigt läsa elektroniskt så är det viktigt att man inte också konsumerar pappersboken och att man verkligen nyttjar sin digitala läspryl och gärna så länge det bara går (så länge den fungerar).

20120415-194814.jpg

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s