Sociala medier och webb — hur kan bibliotekarien förhålla sig till nya kommunikationskanaler?

Igår tisdagen den 4 juni så var det dags igen för Lärosäten Syds bibliotekarier att samlas för lite kompetensutveckling på Orkanen i Malmö. Vi bjöds på både inspirerande och tankeväckande föreläsningar såväl som kollegor som delade med sig av sina egna erfarenheter av att arbeta med sociala medier.

Jag har använt Storify för att samla de flesta av våra tweets från gårdagen, de finns här.

Nedan följer mina anteckningar från dagen, mer eller mindre oredigerat. Jag höll själv i en workshop om twitter under det sista passet, så därför har jag inga anteckningar från det passet. Hela programmet för dagen hittar ni här. Storföreläsningarna spelades in och kommer att göras tillgängliga på Malmö Högskolas Vimeo-sida.

//

Gunilla Lilie Bauer inleder med att berätta lite om Riksdagsbibliotekets arbete med sociala medier, facebook och Biblioteksråd i Stockholms län (Sociala medier på biblioteken, blogg).

Hon tar också upp tre trender: kundtjänst; videokommunikation; quantified self. Detta diskuteras på deras blogg.

 

Pernilla Severson, Mah,

E:A:T:-IT, Educational Accessible Technology. Stödja lärandeprocessen med vardagsit. En del av MAHs strategi inför 2020.

Två delar: workshops med hands-on övningar och experiment i faktiska kurser. Testa tekniken fick mest fokus på workshops. Det blev tre experiment: videostöd för matematik på en sommarkurs (detta ägde egentligen rum utanför projektet; vardags-it som stöd för aktionsforskning; även utvärdering av en facebookgrupp som interaktionsdesignstudenter gjorde. Nu vill man gå vidare med att ta fram en ny lärplattform.

Pernilla tar upp en del motsatsbegrepp i sammanhanget:

Auktoritet- autonomitet

Säkerhet-risk

I projektet agerade man autonomt, men samtidigt auktoritärt, men utan viktig ledargestalt. Detta slog tillbaka på projektet.

Risker de såg: att bli utkonkurrerade, missa möjligheter

Risker andra såg: hot mot myndighetsutövande, inte forskningsbaserat

Projektet var agendasättare och problemvaskare! Man löste inget men visade på avstånd mellan det som kunde vara och det som är.

Pernilla vågar ta upp problematiken med att akademiskt ledarskap är en sak och stöd av professorer en annan.

 

Ola Richardsson – Social kommunikation

Vad vill du?

Vem vill du säga det till?

Var gör du det bäst?

Glöm inte att anpassa till mobila plattformar.

Våga välja bort kanaler! Vilka är vi, vad behöver vi? Olika krav beroende på hur stor organisation och vad man gör.

Färre och färre läser papperstidningar, alltså satsar man mindre på sådana annonser idag. Istället kankse man anställer någon som arbetar med sociala medier. Annonsera på facebook är oftast billigare och mer effektivt.

Diskussion om vad som är problemet: lätt att starta upp något, men hur fortsätter man driva det? Bättre att vara fler som hjälps åt, än att bara ha en expert. Vad ska man välja för språk? Obs, ingen motsättning mellan lättsamt tilltal och seriositet.

 

Oscar Hemer och Mikael Rundberg

Masterprogram Communication for development. Internationellt ettårigt, helt på distans.

Egentligen kombination av campus och distans. Den följer en tidslinje och är på halvfart. Också en del grupparbete som kräver samarbete mellan klasskamraterna.

Designad för webben från början. Tekniker vill ofta använda den senaste tekniken, men har man studenter i Afrika och Asien så får man fokusera på att kunna kommunicera. Målgrupps- och användaranalys kan ge en information om vad ens användare har för tekniska förutsättningar.

Finns chat direkt i de webbaserade föreläsningarna. Om föreläsningen inte är så fängslande så ser man hur det drar iväg på ett annat håll i chatten… oftast mindre fart där om föreläsningen faktiskt ÄR intressant.

De använder Bambuser för att streama liveföreläsningar. Tre olika kanaler med olika kvalitet på streamingen så att det ska passa alla studenter oavsett bandbredd. Man kan ofta se samma video i olika kanaler, en öppen på portalen (som egentligen är en vanlig blogg) och en stängd i själva föreläsningsrummet.

De sänder också pauserna mellan föreläsningarna, minglet alltså. Intressant! Ett sätt att motverka att publiken försvinner.

kollaborativt arbete 1

Digitala post-itlappar Katarina Evengård.

SLUBs arbete görs från fyra enheter, viktigt att kunna träffas och interagera digitalt. Corkboard.me användes för att kunna samarbeta. Gratis digital anslagstavla som INTE kräver.konto. har bytt namn till NoteApp och är inte gratis längre. I gratisversionen kunde man inte ha obegränsat antal lappar och boarden sparades inte hur länge som helst.

SLUB användes detta till brainstorming som Katarina sen sammanställde.

Bra var att alla var delaktiga, kul att se vad andra skrev, många tyckte det var kul. Smidigt att det var digitalt,skönt att slippa blädderblock.

Alternativ: www.padlet.com , man behöver inte heller skaffa konto och det är gratis. Har även fler funktioner. Kom ihåg att spara länken! Så att man inte tappar bort sin anslagstavla.

Ett misslyckat försök med Corkboard. Hanna Wilhelmsson och Jenny ?

De skulle hålla en föreläsing för 90 nya studenter om källkritik i en stor föreläsningssal som inte lämpar sig så väl för diskussion. De ville ha en diskussion i grupper och tänkte då att grupperna kunde presentera med hjälp av corkboard.

Det blev “misslyckat” för att studenterna blev för flamsiga, för många skojslappar.

Answergarden – Katarina Evengård

Enekelt verktyg för att få in feedback.

Man ställer en fråga, typ vad tyckte du om den här sessionen? Sen får användaren svara med max 20 tecken och de kan också rösta på ett redan befintligt ord. Man kan begränsa användnignen från ett IP nummer, men det kan vara bra om användaren får svara flera gånger med tanke på 20 teckensbegränsningen.

Möjliga användsningsområden: Avstämning under session, kolla bakgrundskunskaper, utvärdering.

Går också att snabbt göra ett wordle-moln.

Inget login krävs, bara att man sparar länken, eller klistrar in kod på sin webbplats. Det finns också möjlighet att redigera innan man visar det (då får man ha login).

tips om Today’s Meet, en tjänst där man kan träffas och kan bestämma adressen till länken själv.

//

Annonser

2 kommentarer on “Sociala medier och webb — hur kan bibliotekarien förhålla sig till nya kommunikationskanaler?”

  1. […] jag nyss använde Storify för att samla tweets från det här evenemanget, så upptäckte jag att ny funktionalitet lagts till; nämligen möjligheten att bädda in ens […]

  2. Bitte Holm skriver:

    Tack fr detta. Lter inspirerande!

    Hlsningar Bitte Holm, Ekonomihgskolans bibliotek

    5 jun 2013 kl. 17:29 skrev ”Konferensrapport 2.0” <comment-reply@wordpress.com>:

    Ingela posted: ”Igr tisdagen den 4 juni s var det dags igen fr Lrosten Syds bibliotekarier att samlas fr lite kompetensutveckling p Orkanen i Malm. Vi bjds p bde inspirerande och tankevckande frelsningar svl som kollegor som delade med sig av sina egna er”


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s