UXlibs, dag 2

Elizabeth Tilley hälsar välkommen och introducerar dag 2. Idag ska vi lära oss om ideation, som väl enklast kan beskrivas som konsten att ta fram idéer. Igår samlade vi ju in data genom olika metoder och idag ska vi lära os hur man tar fram idéer och förbättringsförslag. I skrivande stund vet jag inte så mycket om det än, men jag misstänker att inspiration inte har något med saken att göra.

Elizabeth Tilley

Dagens keynote levereras av Paul-Jervis Heath (PJ) från företaget Modern Human, där han arbetar med design av främst digitala upplevelser och service. Han har bland annat arbetat med University of Cambridge.

PJ inleder med att förklara en del termer. Design thinking handlar om att försöka tänka som en designer, vilket egentligen handlar om att kunna kompromissa mellan form, funktion etc. Ideation är en sammanslagning av ideas och generation, alltså att man genererar idéer. Det handlar tydligen INTE om att brainstorma.  PJ menar att hela processen egentligen är något vi sysslar med varje dag, vi måste hela tiden dra slutsatser utifrån vår omvärld och förhålla oss därefter.

Först fördjupar man sig i den miljö och lär känna de människor/kunder ens produkt eller service ska hjälpa. Sedan kommer ideation-fasen. Här ska man helst använda synthesis, snarare än analysis, ungefär att istället för att inte ändra något förrän man kommit fram till den perfekta lösningen så ska man utveckla genom att göra, arbeta iterativt.

Service design är en särskild sorts design, som inte bara handlar om en webbplats eller en produkt, utan att titta på alla kanaler och stadier som en användare/kund passerar från start till mål. En viktig aspekt är att service sällan levereras i ett socialt vakuum, kunden interagerar med människor runt omkring sig på vägen till målet.

Touchpoints är viktiga för service design. Det är interaktionen med webbplatsen, personalen i infodisken osv, vid en viss tidpunkt och med visst mål. Ibland vill man kanske inte att kunder ska använda en touchpoint på ett visst sätt. Att titta på hur ens touchpoint faktiskt används är ett sätt att lära sig vad användaren vill ha eller uppfattar tjänsten man erbjuder.

Kanaler är de medium som används av kunden för att ha kontakt med organisationen, även här webbplatsen och infodisken till exempel, men utan tids- och målaspekten.

Inspiration är inte grunden till bra idéer, det är hårt arbete. I linje med vad vi fick lära oss igår så menar PJ också att man måste observera människor i deras miljö för att ta reda på vad man kan göra för dem, man ska inte fråga vad folk vill ha. Det är de flesta för det mesta för dåliga på att uttrycka ändå. PJ menar också att representativitet är överskattat, det är bättre att försöka att hitta intressanta användare, till exempel early adopters. De kan visa på ”points of friction” som kan ge lösningar som kan innebära att late adpoters aldrig behöver uppleva vad som var fel från början.

Vanor är intressant att titta på. Kan vi använda kundens vanor till vår/deras fördel? Kan man minska gapet mellan det vi borde göra och det vi vill göra? Spotify anges som ett bra exempel på en tjänst som har gett oss should istället för want, vi vill ha eklektisk musiksmak, men vi skaffar oss inte det om vi måste köpa skivor med artister vi aldrig lyssnat på tidigare.

Efter datainsamling, berätta historier och identifiera teman. Man förlorar data i den här processen, men kan man sätta ihop delar av datat till att sätta ihop en historia. Samla observationer på postitlappar som kan sättas samman i teman. Utifrån detta kan man sedan hitta insikter (insights). Fokusera inte på det uppenbara, försök att hitta det som var överraskande. Arbetar man med det uppenbara är det stor risk att man arbetar med sina egna förutfattade meningar istället för de observationer man gjort.

En bra insikt är intuitiv men inte uppenbar, de genererar idéer och de klistrar sig fast (man pratar om dem igen och igen och har svårt att släppa dem).

Nästa steg är att skapa design utifrån insikterna. Man kan starta med meningen ”Hur kan vi…?” Det är viktigt att ställa specifika frågor, annars kommer man ingenstans. (”Hur kan vi förbättra världen?” är inte tillräckligt specifikt.)

Brainstorming kan INTE användas för att lösa komplexa problem. PJ presenterar istället några alternativ. Till exempel kommer man oftast fram till dubbelt så många idéer om man arbetar ensam jämfört med i grupp! Man kommer också fram till 20% fler idéer om man diskuterar varandras idéer konstruktivt. En regel kan vara att man får bara svara ”ja, och…” på någons idé, dvs hela tiden bygga på varandras idéer.

Nästa steg är att skapa prototyper. Detta kan man göra redan på idéstadiet. Är det svårt att göra en skiss kan det betyda att man inte tänkt färdigt eller har frågor som måste besvaras. Då kan man också tänka genom att göra. Skissen visar om idén fungerar eller inte. Är detta faktiskt möjligt?

Nu börjar PJ få lite ont om tid och går snabbt igenom olika metoder för att skapa prototyper och jag börjar bli trött och kaffesugen. På återhörande!

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s