The Conference 2015 – Responsiveness – being a chameleon

Isaac Pinnock från Made by many inleder session om hur man kan förändra snabbt, med att påpeka att ingen av oss kan planera för framtiden, eftersom vi inte vet vad framtiden innehåller. Istället måste vi skapa organisationer som kan hantera en snabbt föränderlig verklighet.

Organisationer behöver kunna fatta snabba beslut. Ofta är det viktigaste ATT beslut fattas, snarare än vilket beslutet blev. Innan man fattar ett beslut bör man också fundera över hur viktigt det är: how many fucks to give. Ger man inte så många fucks, kanske man inte heller ska tillbringa för mycket tid med att tänka över beslutet. Evidens och data blir oerhört viktigt för att kunna fatta bra beslut. Organisationen behöver också bygga på kollaboration och att man inte arbetar instängda i silos. Team måste vara multidisciplinära, alla delar av organisationen måste vara representerade. Det innebär att medarbetarna måste lära sig arbeta med folk som inte är precis som de själva, det kan vara jobbigt i början, men det går över.

Planera för framtiden är nästan alltid slöseri med tid. Det betyder inte att man inte ska ha en vision för sin organisation. Isaac propagerar också för att dela information, fördelarna är mycket större än riskerna. Ger man folk information är chansen väldigt stor att de skapar eller bygger något användbart.

Organisationer måste också röra sig från profit till purpose. Att ha vinst som drivkraft kommer inte att vara effektivt, utan medarbetarna behöver känna att det finns en meningsfull anledning att gå till jobbet.

I framtiden kommer bara responsiva organisationer vara framgångsrika!

Senongo Akpem från Cambridge University Press har levt på tre kontinenter och talar om hur organisationer kan vara responsiva gentemot olika kulturer. Det är kanske inte alltid så lätt att lansera en produkt i en kultur där den inte är skapad. Senongo pratar om high context och low context culture, de första är kulturer som Japan där mycket information är implicit om hur man ska bete sig, och den andra sorten är som New York city, man passar genast in.

En annan variabel är snabba och långsamma meddelanden. Det handlar inte så mycket om tid, som om hur tydliga meddelanden i samhället måste vara. Gov.uk är ett eempel på väldigt snabba meddelanden.

Sedan finns kollektiva samhällen och mer individualistiska. Senongo berättar om en forskare som inte kunde få svar på frågan hur enkelt eller svårt det var att köpa tågbiljetter online, i Indien om jag förstår rätt. Ingen ville svara för att i ett kollektivt samhälle är man inte bekväm med att kritisera någon annans arbete. Forskaren fick skapa en kringliggande historia för att få respondenter att svara.

En fjärde variabel är ambiguitet och ”directness”. Civil rights museet i USA har arbetat med ljudupplevevlse vid en uppbyggd dinermiljö för att besökaren på ett direkt sätt ska kunna uppleva rasismen i USA på 60-talet.

Senongo talar om positiv appropriering, den slår uppåt istället för neråt. Och sedan pratar han om Blade Runner och det är andra gången idag en talare gör det, så nu måste jag nog faktiskt se filmen (eller läsa boken?). Ett exempel på positiv appropriering är en artist som skapat traditionella europeiska klädedräkter av afrikanska tyger och klätt astronauter i rymddräkter med afrikanska mönster.

Nu tar tyvärr mitt datorbatteri snart slut, så nu blir det inga mer rapporter från den här konferensen. Vi ses!

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s