UXlibs II – keynote 2 Lawrie Phipps

Dagens keynote levereras av Lawrie Phipps  från JISC som pratar om ledarskap och förändring.

Vi pratar ofta ledare som ”dom”, och ”de” ska skapa förändring. Problemet är att även ledare kan ha den här synen, fast på personalen. När ledare och chefer pratar om barriärer för förändring så pratar de om personalen, det är ”de” som hindrar de att genomföra förändringar.

En annan faktor som kan hindra förändring kan vara att man redan är eller upplevs som framgångsrik, varför ska man då förändras?

Alla vi som arbetar på universitet måste därför börja försöka se oss själva som ledare, vi kan inte förvänta oss förändring uppifrån utan att också visa att vi vill ha den och själva arbetar för den.

Lawrie berättar vidare om hur han ibland blir inbjuden att lyssna på presentationer från projekt på universitet och jämför med den här leveransen av projekt inför ledning med katter som släpar in döda fåglar. Detta inträffar för att man inte blandat in ledning tidigare i projektet, de måste vara förankrade för att faktiskt göra skillnad. Man kan arbeta med hur bra metod som helst, men det kommer inte rädda en från organisationens eller bibliotekets kultur.

Lawrie tar upp sitt eget arbete som djurrättsaktivist som arbetat för att förbjuda rävjakt med hundar. Lagen blev antagen men var då så full av kompromisser att ingen protesterade och det var därför den kunde segla igenom House of Commons. Lawrie menar att det var fel, vill man ha förändring ska man inte kompromissa utan tvinga motståndarsidan att vara de som står för det negativa, och de får då ta fullt ansvar för det som inte händer (för att de protesterar).

Lawrie argumenterar vidare för att man inte ska underskatta värdet av små förändringar. Många små förändringar kan göra stor skillnad!

Han avslutar med att berätta om projekt han varit inblandad i som inte slutat väl. I ett särskilt projekt så pratade han med så många människor och stakeholders han kunde, för att finna konsensus, i det här fallet för att ta fram riktlinjer för tillgänglighet på webben och i digitala miljöer för bibliotek. Slutprodukten innebar att man gick fem år tillbaka i tiden. Önskan att få alla olika organisationer att enas om riktlinjer innebar att produkten blev sämre. Man ska inte prata med eller försöka att tillfredsställa alla, utan istället försöka prata med rätt personer.

Vi måste lära oss skilja på identitet och roll som yrkesutövare. Man kan ha en viss roll i sin organisation, men det behöver inte betyda att man måste överge sin identitet, vad man är intresserad av. Integrera identiteten i yrkesrollen. Ett trick kan vara att erbjuda chefer att skriva papers eller projektrapporter tillsammans med en, så att de får en chans att få beröm för det man gjort. Varför inte, om det kan åstadkomma förändring?

 


UXlibs II – dag 2

Nu börjar dag 2 av konferensen här i Manchester, och det är omöjligt för arrangörerna att inte inleda med att prata om Brexit. Alla är chockade här och det verkar vara stark konsensus att det som hänt är fruktansvärt. Det är väl inte detta en konferensrapport brukar handla om kanske, men det verkar vara väldigt stor skillnad på hur land och stad har röstat (städerna ville stanna kvar) och Skottland och Nordirland har också tydligt röstat Bremain. Ironiskt nog handlar dagens första keynote om ledarskap och förändringsarbete.


UXlibs II Keynote 1 – Donna Lanclos

Donna Lanclos är en favorit i repris från förra årets konferens. Hon är antropolog och arbetar på Atkins Library, UNC Charlotte. Ni kan läsa mer om henne här.

Donna börjar med att berätta om sin mors trädgård och hennes filosofi kring trädgårdsarbete: om en växt dör, sluta odla den växten. Mamma Lanclos har också lagt till att det ibland kan vara ens eget fel att en växt dör, det är viktigt att komma ihåg.

Donna jämför sedan med något vi säkert är många som känner igen oss i, alla de kollegor som arbetat så länge på biblioteket att de sett massor av växter dö och därför inte längre vill odla något alls. Hon menar att vi ofta glömmer att ta fasta på varför något gått fel, det är ju det vi kan lära oss något av.

Donna berättar om hennes känsla av otillräcklighet när hon var inbäddad antropolog i skolor i Nordirland och barnen försvann från skolan för att familjerna behövde gömma sig pga den separatistiska terrorismen på Nordirland. Vi kan inte alltid fixa alla problem men det betyder inte att vi inte kan göra något. Antropologiska/etnografiska metoder ger oss nya verktyg att använda för att få veta saker. Men hur får vi andra att lita på att man faktiskt kan få veta något genom kvalitativa studier? Det är inget fel att arbeta med blandade metoder, men Donna brukar agitera starkt för kvalitativa metoder enbart för att ingen någonsin ifrågasätter de kvantitativa metoderna som alltid används/använts på bibliotek. Vi måste argumentera med att de resultat som vi får genom de här metoderna faktiskt kan driva positiv förändring i våra bibliotek.

Donna fortsätter med att uppmana oss att våga sluta samla in data och börja tolka och agera på den data man fått in. De i ledarposition måste vara med, annars kan inte förändring ske. Vilka organisationer tillåter risktagande? Hur ser ledarskapet ut där? Donna menar vidare att alla vi som brytt oss om att åka på den här konferensen är ledare i någon mening i våra respektive organisationer och vi kan arbeta kollaborativt och i nätverk för att skapa förändring. Det kan vara så att riktigt ledarskap inte handlar om att acceptera risktagande, utan istället att se möjligheter.


UXlibs II dag 1

Då är jag på plats i Manchester på ett slags konferenscenter kallat thestudio. Dagen kommer att inledas med en inledande presentation av Andy Priestner och sedan en keynote av Donna Lanclos. Ni kan se hela programmet här.

Tittar man noga i programmet så ser man att senare idag ska jag också prata. Det är så klart lite smånervöst, så därför rapporterar jag troligen enbart från morgonens keynotes, för att ens orka lyssna på resten av morgonens tal. Återkommer snart!