LAC – parallell session nr 2, collections/digital

Eftermiddagen ägnar jag åt ett spår som handlar om lite allt möjligt vad det verkar, men framförallt olika sätt att utvärdera en samling, tryckt eller digital. Anneli Friberg från LiUB, som jag ska resa vidare med för att gå på studiebsök, ska ge en blixtpresentation om deras kontinuerliga användarundersökningar av deras olika webbtjänster. De flesta presentationer är blixtpresentationer, så jag får göra som tidigare och skriva lite slarvigt för att hinna med.

Jag tänkte att den här sessionen kunde vara intressant pga det projekt vi kör kring vår referenssamling på UB, men redan under första talet börjar jag känna att jag nog saknar viss förförståelse. Första talet handlar om approval plans, och det vet jag inte om jag vet vad det är… om någon vet, kommenterar ni nedan då? Det verkar vara nått annat än firm orders iaf, vad det nu är.

Nästa tal, Mind the gap, verkar mer begripligt för mig. Det handlar om hur man har tittat på användares beteende för att hitta luckor i samlingen. Istället för att använda de gamla vanliga enkäterna så kan man istället titta på sökloggar från bibliotekskatalogen, för att se vilka sökningar som ger få eller inga träffar. Man får dock se upp så att inte resultaten beror på att man har en katalog som är svår att använda, eller användare som inte ännu lärt sig söka efter information…  Cirkulationsdata, för både digitala och tryckta samlingar, kan också ge data som visar hur ett särskilt ämne är representerat och används. Man kan också titta på vad forskare och studenter väljer att citera i sina arbeten, vad finns det i källförteckningarna som skribenten fått tag på på annat sätt än genom det egna biblioteket? Fjärrlån är en klassisk gammal källa till inköpsförslag, men här varnar talaren för att det kan handla om ett högst tillfälligt behov. Turnaway-statistik i det digitala biblioteket kan också vara en källa till kunskap. Alla dessa källor bör användas tillsammans och över tid för att verkligen ge något.

Nästa talare är från University of Florida och de talar om hur man kan ta fram en hållbar utvärderingsplan för en samling. De har en template för vad man ska tänka på och vad man ska utvärdera. De fokuserar just nu mycket på OA och OER (Open Educational Resources) för att se om det går att spara pengar genom att ha mer av dessa varor.  Se bild nedan för checklista för utvärdering:

img_3113

Nästa gäng är från Kennesaw state university och de pratar om Total Library Assessment som en metod för att skapa en hållbar medieplanering. TLA finns inte än, men de jobbar på det :). Det handlar i korthet om att utvärdera flera olika dimensioner, att triangulera för att få heltäckande data.

Just in case or just in time? är titeln på nästa tal, och det ges av personal från UCLA. Det är svårt att ta reda på vad forskare anser om den samling biblioteket har, för om de forskar om något som biblioteket inte redan tillhandahåller så använder de helt enkelt inte biblioteket. De talar särskilt om utvärderingar som rör s.k. area studies, som verkar vara samlingar som är uppbyggda baserat på geografiskt område i världen. Utöver cirkulationsdata så har de mappat de vanligaste förekommande forskningsämnena mot innehållet i deras katalog, genom att använda OCLCs klassificeringskoder. Ett problem de stött på är att de länge använt ett minimalt katalogiseringsformat, dvs de har inte all metadata de skulle behövt för att göra en komplett mappning.

Nu är det dags för Anneli, som berättar om hur LiUB kontinuerligt utvärderar de digitala tjänsterna. De är fem personer med olika kompetenser som regelbundet samlas för att utvärdera bibliotekskatalogen, EDSen, eller webbplatsen. De testar aldrig sådant de inte kan påverka i någon utsträckning alls. Före testdagen skapar de ett scenario som användaren ska ta sig igenom. På testdagen sitter Anneli och en kollega i testrummet och pratar med användaren, medan övriga tre i teamet sitter i observationsrummet och observerar och dokumenterar. Användaren skriver på ett medgivande före testet. De genomför även guerillatester, snabba små tester med användare i biblioteket. (Bra jobbat Anneli!)

Nästa talare, från Duke university, har en längre talartid, och talar också om utvärdering av digitala bibliotek. Hon är en del av en Web Analytics working group, som verkar vara lärosätesöverskridande och hjälpas åt via en wiki. Hno är även med i en cost assessment working group, även den kollaborativ där intresserade bibliotekarier arbetar tillsammans över gränser. Crowdsourcingen verkar fungera då grupperna har genomfört flera olika projekt. Här kan man hitta alla grupperna och läsa mer.

 

Annonser

LAC – första parallella sessionen, Space 1

Större delen av konferensen består av parallella sessioner och den första jag väljer kallas kort och gott Space 1. Det är åtta talare/akter som ska ge varsin blixpresentation á åtta minuter så jag kommer inte hinna rapportera samtliga detaljerat, utan jag siktar snarare på någon slags sammanfattning och så får vi vara glada om jag får rätt på titlar och namn. Hav tålamod.

Här är för övrigt fullsatt, och mer än det, och det gör mig ju inte alls nervös inför morgondagens Space 2, då jag ska presentera. Obs, ironi.

Första gänget ut, från Cornell University, har använt ”mobile assessment” för att utvärdera sitt fysiska bibliotek. De har använt en mobil app kallad Suma för att samla in data i bibliotek, och det verkar handla mest om hur man kan samla in data från observationer. De har bland annat använt appen till att undersöka en särskild våning före och efter en renovering. Genom trial och error menar de att de funnit att Suma fungerar bäst för väldigt specifika frågor (att man vet vad man vill veta, innan man börjar använda appen). De använder också appen för att definiera vad något är, man kan se direkt i den hur en grupparbetsplats ska se ut, och en studieplats för en person. Det underlättar datainsamlandet eftersom både personal och studentvakter samlar in data. De har också utvecklat appen efterhand, den är open source. (Biblioteksservice på UB har för övrigt gjort många av deras observationer, men rapporterat i gemensamma googledokument, så jag kan verkligen se nyttan!)

Nästa talare, Heather Scalf från University of Texas Arlington,  berättar om ett projekt där de mätt bland annat hur många som använde ett av deras bibliotek mitt i natten: det snittade på 400 personer kl. 2 varje natt på vardagar (!). De har också börjat samla in och aggregera data centralt, där de också har infört koder för att man inte ska kunna utläsa tex när enskilda studenter varit i biblioteket. Eftersom studenterna nu använder sina kort för att komma in och ut så kan man också utläsa hur länge studenter uppehåller sig i biblioteket. Korten utvisar också vad studenterna studerar och att studenter som tillhör en fakultet där biblioteket bara har öppet under dagen går över till det dygnsöppna när det egna stänger.

Nästa talare, från Dunbar library,  berättar om hur hennes bibliotek har arbetat med strategiska mål kring deras hus och lärandemiljöer. De identifierade två olika sidor av utvärderingen, building use study och needs assessment. Det förstnämnda handlar om hur huset används nu och det andra om vilka behov användarna har rent allmänt. De har för övrigt också använt Suma, och rekommenderar det som verktyg. Precis som våra undersökningar på UB har visat, så vill även deras besökare ha olika typer av utrymmen och sittplatser beroende på vad de håller på med för tillfället, det är viktigt med variation. De har sammanfattat sin studie i en kort rapport som man kan läsa här.

Don’t dismiss directional är titeln på ett tal som handlar om hur de förbättrat wayfinding i biblioteket med hjälp av digitala skyltar. De har en knepig byggnad där det är svårt att hitta rätt hylla när man ska ha en bok, och de har tidigare haft färgad tejp på golven och legender som hänger från taket för att visa vilken färg som går var. Detta visade sig dock vara svårt att uppdatera, därav ett projekt kring digital skyltning. Intressant är att det här universitetet också har policies för skyltar, något vi inom LU saknar i vår grafiska profil. De använde statistik från referensdisken för att se vilka ”directional questions” som kom in och vad de innebar, för att skapa ett underlag för vad de digitala skyltarna borde innehålla. Jätteintressant, och kan vara något för oss på UB att prova, oavsett om vi ska ha digitala skytar eller ej.

Nästa talare, från Middle Tennesse State Univeristy,  berättar om hur han unersökt chat-statistik för att undersöka klagomål på högljudhet i biblioteket. Deras bibliotek är stort och får många klagomål på att det är högljutt både här och där. De har sedan några år tysta zoner som sträcker sig över hela deras två översta våningarna. Intressant är att sedan de införde dessa zoner så får de fler klagomål på sådant som tidigare kunde passera obemärkt; skrapande med stolar, vibrerande telefoner och aggresivt datorantecknande. De använder Libchat och talaren har tagit ut chatstatistiken och använt några nyckelord som filter för att få ut just de chattar som handlar om klagomål på ljud. Några intressanta observationer är att flest klagomål kommer från de tysta zonerna, de förekommer oftast på hösten och under natten. Dock utgör de en väldigt liten del av de chattar och/eller klagomål som kommer in. Efter att ha mappat klagomålen på en karta över biblioteket kan man se att flest klagomål handlar om de områden där en tyst zon är precis bredvid utrymmen där man får grupparbeta eller där det finns skrivare eller annat som för oväsen.

 

 

 

 

 

 


Library assessment conference – keynotes dag 1

Det är dags för första riktiga konferensdagen, och den ska inledas med två keynote presentationer. Molly Broad från American Council on Education ska prata på temat högre utbildning vid ett vägskäl (min översättning) och nästa person är Lisa Hinchliffe från University of Illinois at Urbana-Champaign och hennes presentation heter Sensemaking for Decisionmaking.

Molly blir presenterad av AORLs ordförande och det visar sig att det här American Council of Education är en ganska big deal. Det är en lobby/paraplyorganisation för samtliga andra organisationer inom det högre utbildningssystemet i USA. Hon talar främst om vad som utmärker högre utbildning i USA. Hon ser mångfalden inom utbildningssystemet som en styrka, studenter har mycket att välja på. Hon nämner några saker som hon menar påverkar utvecklingen just nu. Det första är förändrade ekonomiska förutsättningar och det började med finanskrisen 2008. Många stater minskade då sina anslag till statliga universitet och det ledde till mycket högre avgifter för studenter. Universiteten kunde inte heller få lika höga donationer som tidigare. Vilken ska affärsmodellen nu vara? Nästa förändringspunkt handlar om pedagogik och förändrade metoder för lärande och undervisning. Detta hänger också samman med att nya studentgrupper är mer heterogena än tidigare, studenter har olika åldrar, olika mål, olika behov. En ytterligare utveckling är att fler och fler lärare i USA inte är inom det så kallade tenure-systemet, de är alltså tillfälligt anställda på olika sätt och ofta inte aktiva forskare. Digitalisering och ny teknik påverkar också högre utbildning. Så här långt kan jag känna igen mycket från vad som händer även hemmavid, men Molly fortsätter sedan med att prata en del om amerikanska utbildningspolitiska förhållanden, det besparar jag er.

Lisa pratar, inte helt oväntat, om vikten av utvärdering för att visa värdet av det man gör, och kunna få stöd för verksamheten. När vi får förändrade finansiella förutsättningar, som Molly pratade om, så behöver vi också utvärdera vår verksamhet så att vi kan välja vad vi ska göra och vad vi inte ska göra. Bibliotek är väldigt omtyckta, men vi kan inte leva på kärlek, vi behöver pengar. För att få pengar måste vi kunna visa vårt värde. Vårt värde kan dock inte enbart mätas i ekonomiskt värde, bibliotek har också ett utjämnande värde. Bibliotek bidrar till ekonomisk utjämning mellan studenter. Lisa menar att utvärdering kan användas som tre olika verktyg: karta, kompass och strategiskt verktyg. Kartan är den bild vi får av vad som pågår när vi undersöker vår verksamhet. Den måste också förstås i kontext, vad händer på vårt och andra universitet? Kartan måste stämma med verkligheten, och inte bara innehålla det vi vill att den ska innehålla. Kompassen pekar ut vilka vägar som är möjliga. Ibland ser vi vad vi ska röra oss mot, och ibland ser vi vad vi ska röra oss bort ifrån. Vidare handlar den strategiska biten om konsten att fatta beslut. Lisa menar att vi ofta betonar fel ord i evidence-based decisionmaking, ofta betonas evidens, kankse ska ordet decisionmaking vara betonat istället. Från en utvärdering måste vi klara av att fatta beslut. Vi skapar bibliotekets framtid genom de beslut vi fattar, och även de beslut vi inte fattar. Att inte välja väg är också ett val, men förmodligen inte ett bra val. Är då våra utvärdering vad de borde vara? Utvärderingskulturen har växt sig stark ( i USA), men behöver mogna. Utvärderingar måste inte bara äga rum, de måste också påverka verksamheten. Lisa lanserar begreppet decision-based evidence making. Utvärderar vi redan fattade beslut, bara för att vi vill se att det var rätt beslut? Hur väl fungerar våra utvärderingar som karta, kompass, och strategisk guide?