Framtidens kompetenser på bibliotek, eftermiddag

Jenny Lindberg från BHS inleder eftermiddagen med rubriken Profession i förändring – hur förbereds studenterna för framtiden? Jenny arbetar bland annat med BHS kandidatprogram, kallat Bibliotekarieprogrammet, och forskar också inom B&I. Hon doktorerade för ca två år sedan med avhandlingen Att bli bibliotekarie, där hon undersökte blivande högskolebibliotekarier, hur ser deras yrkesidentitet ut och hur ser spänningen ut mellan utbildningen och yrkespraktiken.

Jenny ser en utveckling de senaste åren mot fokus på forskarstöd inom högskolebiblioteken, t.ex. syns detta genom att de flesta lärosäten anställt egna bibliometriker. För några år sedan var det pedagogik alla talade om, nu är det detta. Det innebär också att det har börjat efterfrågas mer och mer att bibliotekarier även har annan ämneskompetens, ska man arbeta med forskarstöd anses det fördelaktigt att själv ha forskningsbakgrund. Hot och löften som man kan se kring den här trenden är bland annat att fokus kan ha skiftat lite från student till forskare som kund. Vi blir också mer och mer specialiserade och det skulle kunna få till följd att vi inte längre vill arbeta tillsammans med andra bibliotekarier eller känner yrkesgemenskap över hela professionen.

Jenyy hänvisar också till den framtidsspaning som DIK gjorde 2011, och menar att den verkar ha varit ganska träffsäker; digitalisering, läsning, vetenskaplig kommunikation, deltagarkultur, pedagogik och handledning,  och marknadsföring ingick alla som framtidens kompetenser i den spaningen. Jenny berättar också om en av kurserna i Bibliotekarieprogrammet, Professionell informationssökning, där de försöker stimulera studenterna till att reflektera kring olika aspekter av informationssökning i yrket. En aspekt som kursen tar upp är informationssökning för det egna arbetets skull, alltså det man gör för att lära sig det man behöver för att kunna utföra sitt arbete när man är yrkesaktiv. Förhoppningen är att detta kan leda till ett reflekterande arbetssätt inom alla bibliotekssektorer, inte bara högskolesektorn. Man vill etablera synsättet att man ska lära sig för att kunna fortsätta lära hela livet.

Johanna Rivano Eckerdal fortsätter eftermiddagen. Hon är lektor och forskare på avdelningen för ABM, institutionen för kulturvetenskaper, vid Lunds universitet. Johanna tar avstamp i det tidigare programmet Bivil, och hur det utvecklades i samband med Bologna-processen. Numera läser man den så kallade ABM-mastern om man läser i till bibliotekarie i Lund, egentligen Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och museologi. Idag går antagningen till så att man får skicka ett brev därman förklarar varför man är intresserad av att läsa utbildningen och där man också får indikera vilken av inriktningarna man är intresserad av, och ca 80 personer kallas sedan till intervju, varav ca 40 kommer in. Det är relativt högt söktryck och då det också är ett masterprogram så är det väldigt bra studenter som kommer in, menar Johanna.

Studenterna på ABM-mastern får börja utbildningen med att reflektera över den egna befintliga kompetensen och de får även studera aktuella platsannaonser inom yrkena. Tanken är att studenterna ska få träning att uttrycka sin kompetens på det sätt som svarar mot hur arbetsmarknaden talar om yrket. Fokuset inom utbildningen ligger annars på kommunikation och förmedling (av kultur och information). Koppling till det omgivande samhället tas upp i samtliga kurser. Ambitionen är att studenterna ska vara väl förbereda för en oviss framtid och därför strävar de efter att studenterna ska ha många mindre praktikperioder i olika verksamheter under utbildningens gång. Johanna går lite i clinch med de som talat tidigare under dagen och antytt att man får lösa kompetensbehoven på biblioteken genom att anställa andra än bibliotekarier, när hon menar att det handlar om ens syn på vad bibliotekariekompetens är och att ABM-programmets ambition är att ge studenterna en väldigt bred profil så att de är förberedda på en verksamhet i ständig förändring och att de måste kunna ta till sig ny kompetens under hela sitt yrkesliv. Att vara förändringsinriktad och intresserad av förädnring och verksamhetsutvekling ska ingå i bibliotekariekompetensen. Att rekrytera andra än bibliotekarier kan urholka biblioteksverksamheten. Det kan också vara fördelaktigt att se på biblioteket som ett pågående arrangemang med flera olika kärnor, snarare än något som har EN kärnverksamhet. Om man då förändrar och utmanar en av kärnorna så behöver inte det upplevas som ett lika stort hot.

Johanna avslutar med en framåtblick där hon flaggar för en ny större omarbetning av ABM-mastern och konstaterar att de vill ha många fler sökande med ett annat modersmål än svenska. Johanna menar också att det behövs en bibliotekschefsutbildning (som en påbyggnadsutbildning på den bibliotekarieutbildning man givetvis redan har).

Henrik Jochumsen från IVA i Köpenhamn är siste talare före fikat. Henrik tänker inte berätta om IVAs utbildning utan ger sin syn på bibliotekens förutsättningar idag och i framtiden. Henrik menar att en av bibliotekens tidigare uppdrag har varit att uppfostra medborgarna till duktiga samhälslmedborgare, genom kunskaps. och informationsförmedling. Idag är det lite oklarare vad utbildning och bildning och kunskap är för något och det gör bibliotekens uppdrag och funktion i samhället lite oklarare. Det finns inga enkla svar idag och Henrik återkommer till den osäkerhet som Catharina också pratat om tidigare.

Publiken idag söker också upplevelser, vilket gör att biblioteken är en av många aktörer som erbjuder upplevelser, där ganska många (till exempel bokhandlare med kafé) som erbjuder en upplevelse som är förvillande lik den biblioteket erbjuder. Henrik visar en modell över det moderna bibliotekets olika ”rum”, ett rum för inspiration, skapande, lärande och möten.

Henrik menar att de olika rummen finns kvar, men har utvecklats. Istället för att man får inspiration av biblioteksmedarbetarna får man kanske idag inspiration från andra biblioteksbesökare som har skapat något i biblioteket. Henrik tar upp ett antal kompetenser som kommer att behövas i framiden, de flesta av en ganska allmän och flytande karaktär och de känns igen i alla fall delvis från tidigare under dagen. Man måste ha pedagogiska kunskaper, vara innovativ, kunna förmedla kunskap till andra. Det är inte längre hållbart att vara introvert som bibliotekarie utan man måste ha ett utåtriktat förhållningssätt. I Danmark har man under en längre tid anställt sig till andra kompetenser och Henrik vill därför tala om biblioteksförmedlare snarare än bibliotekarier. Det har också varit ett sätt att delvis lösa homogenitetsproblemet, att alla med bibliotekarieutbildning har en tendens att vara mycket lika och inte vara representativa för det samhälle man ska verka i.

Henrik avslutar med tre frågor. Vad finns det för samband mellan samhällsutvecklingen och de kompetenser som kommer att behövas på biblioteken? Vilka kompetenser upplever bibliotekschefer att de behöver? Och vilka kompetenser behövs på biblioteken för att man ska kunna hävda sig i konkurrensen med andra utbildnings- och kulturförmedlare?

Nästa programpunkt är en paneldebatt och den väljer jag att inte blogga om. Jag rekommenderar att ni kollar på hashtaggen #framkomp17 på twitter och andra sociala medier.

 

Annonser

One Comment on “Framtidens kompetenser på bibliotek, eftermiddag”

  1. […] Wahlgren har varit på konferens: Framtidens konferenser på bibliotek, del 1 och del 2. Läsvärt om de utmaningar som möter framtidens (det vill säga dagens) […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s