Framtidens kompetenser på bibliotek , förmiddag

Idag bjuder SFIS Syd och Svensk Biblioteksförening Skåne på en heldag om framtidens kompetenser på bibliotek. Dagens program hittar ni här. Tyvärr har Karin Linder som är ny generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening fått förhinder, så programmet är något luftigare än tänkt.

Ewa Stenberg som är co-chair för IFLA:s sektion för kompetensutveckling inleder. Hon arbetar till vardags vid Malmö högskolas bibliotek, även där med kompetensutveckling. Ewa pratar om IFLA:s riktlinjer för kompetensutveckling, IFLA Guidelines for Continuing Professional Development, Principles and Best Practice. Riktlinjerna ärframtagna av en arbetsgrupp inom Ewas sektion.

Varför behövs då riktlinjer? För att ständiga förändringar i omvärlden, teknikutveckling och behov av verksamhetsutveckling ställer krav på att bibliotekspersonal ständigt utvecklar sin kompetens. Del 1 av dokumentet tar upp principer och best practice för olika roller inom professionen. Vad kan den anställde göra, vad bör chefer göra, osv. Bland annat tas medarbetarens egna ansvar för den egna utvecklingen upp, medarbetaren bör aktivt söka fortbildning och ta fram en egen utvecklingsplan (gärna tillsammans med chef). Chefer är i sin tur ansvariga för att tillhandahålla kompetensutveckling, och bör se till att den kommer alla till del, både individer och grupper. Det är nödvändigt för verksamhetsutveckling. Arbetsplatsen bör utse en kompetenssamordnare och personalen bör lägga 10 procent av sin arbetstid på kompetensutveckling. 0,5 – 1 procent av budgeten bör avsättas till kompetensutvecklingsaktiviteter. Riktlinjerna tar också upp vikten av att sätta mål med kompetensutvecklingsinsatser som sedan utvärderas.

Del två av riktlinjerna tar upp farhågor och frågor inför framtiden och del tre innehåller stödmaterial, till exempel en ordlista som Ewa tipsar särskilt om.

Nästa talare är Maria Haglund som är överbibliotekarie på KTH, sedan en liten tid tillbaka. Hon har tidigare bland annat arbetat på SLU. Maria pratar om vad som påverkar högre utbildning, och att det är dessa påverkansfaktorer som man behöver ta hänsyn till även i det akademiska biblioteket. Hon påpekar att det akademiska biblioteket oftast inte har ett egenvärde, utan ska stötta moderorganisationens behov och mål med forskning och undervisning.

Maria påminner om att man måste tänka på vad man ska göra, och sedan hur man ska göra. Gör vi rätt saker i våra verksamheter och gör vi dem på rätt sätt? Maria utgår sedan från kompetenshjulet och pratar om de olika bitarna. Den personliga kompetensen som hon ser det handlar framförallt om att medarbetaren måste kunna leda sig själv, och för att kunna göra det behöver organisationen diskutera och ha tydliga visioner och mål. Medarbetaren behöver också vara nyfiken, teknikintresserad och kunna lära sig genom att göra och genom att lära ut till andra.

Den kommunikativa kompetensen menar Maria handlar om att nätverka och samverka. Någon utanför den egna organisationen kanske har svaret man behöver? Projekt och metodarbete lyfts också, att kunan uttrycka sig i klarspråk och även att våga ha åsikter.

Den strategiska kompetensen handlar om att ha ett reflekterande förhållningsssätt och att försöka se ett helhetsperspektiv.

De yrkestekniska kompetenserna menar Maria  är bland annat att ha koll på forskarnas publiceringsprocess, data och open science. Juridik är också viktigt i sammanhanget, vilken data får man spara och publicera? Pedagogik blir också viktigare och viktigare. Webb och IT är vktigt då de digitala miljöerna är en del av studenters och forskares arbetsmiljö, för många är kanske det digitala biblioteket den enda del av biblioteket man nyttjar. När det gäller IT är det också viktigt att utveckla beställarkompetensen. Ekonomi är också ett viktigt kompetensområde, då vi måste kunan hävda oss i diskussionen med våra moderorganisationer eller de vi köper produkter av.

 

Kompetenshjulet

Maria visar kompetenshjulet

 
Maria avslutar med sin vision om hur biblioteken skulle kunna arbeta med framtidens utmaninger. Hon skulle vilja ha ett open lab system på KTH, där många olika kompetenser kommer tillsammans för att lösa olika problem och utmaningar, där bibliotekariekompetensen bara är en kompetens av många och man också skulle kunan involvera studenter och forskare. Chefer ska också klara av att delegera och inte lägga sig i detaljerna, eller ens vilken lösning som väljs, bara det blir en lösning. Hon tar också upp, efter en fråga, vikten av att observera användningen av biblioteket och inte bara fråga användarna, då man ofta säger en sak men gör en annan.

Förmiddagen avslutas av Catharina Isberg, chef på stadsbiblioteket i Helsingborg och även on co-chair för IFLA:s sektion för kompetensutveckling. Hon talar under rubriken Bibliotekarier i nytt uppdrag. Catharina har arbetat inom många olika bibliotekstyper och inleder med att tala om skillnader och likheter när det gäller kompetensbehov inom bibliotekstyperna. De akademiska biblioteken kommer att behöva arbeta mer med läsfrämjande, då läskunnigheten sjunker, och folkbiblioteken kommer att behöva arbeta mer med informationskunnighet.

Catharina fortsätter sedan med att problematisera begreppet kärnverksamhet. Den är föränderlig över tid och har inte alltid varit samma, och kan förändras i framtiden. Ens kompetens hänger samman med sammanhanget, eller kontexten man verkar i. Ens kompetens måste hänga ihop med sammanhanget man är i, stämmer de inte överens behöver man antingen utveckla kompetensen eller ändra på sammanhanget (byta position eller jobb). Catharina visar också kompetenshjulet, men har lagt till sammanhangsdimensionen utanför hjulet.

Helsingborgs stadsbibliotek gör en övesyn av kompetensbehoven utifrån verksamheten varje januari. De har bland annat under 2016 talat om hur de ska kunna minska ”innetiden” för att kunan lägga mer tid på att möta anvädnarna och hur man ska kunna bemanna på ett nytt sätt. De ska också börja arbeta mer med ett invånarperspektiv, design thinking och kundresan.

Catharina talar också om vikten av omvärldsanalys och att ha koll på de olika kontexter biblioteket ingår i. Det är också viktigt att alla medarbetare har en uppfattning om detta och är delaktiga i det strategiska arbetet och utveklar sin strategiska kompetens, till exempel för att kunna prioritera självständigt.

Den personliga kompetensen menar Catharina handlar om att kunna hantera den egna värdegrunden, den kanske inte alltid stämmer med det som är bibliotekets uppdrag. Man måste också kunna hantera osäkerhet, eftersom vi inte vet hur framtiden kommer att te sig. Vi kan välja att hantera osäkerhet med antingen kontroll eller tillit. Catharina exemplifierar med att hennes ledningsgrupp var nära att börja fatta beslut om en hylla som skulle flyttas i biblioteket, innan de kom ihåg att de bestämt sig för att arbeta med tillit och därför utgå ifrån att medarbetarna hade gjort den analys som krävts och att de själva kunde besluta om den där hyllan. Uppfriskande! (Skribentens kommentar)

I den personliga kompetensen ingår också att kunna hantera osäkerhet tillsammans med användaren, vi kan inte längre vara säkra på att vi vet allt när vi får en fråga utan vi måste våga lösa problem tillsammans med användaren, utan att ha facit i hand när vi börjar.

 

 

Annonser

One Comment on “Framtidens kompetenser på bibliotek , förmiddag”

  1. […] Wahlgren har varit på konferens: Framtidens konferenser på bibliotek, del 1 och del 2. Läsvärt om de utmaningar som möter framtidens (det vill säga dagens) […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s