Bibblan svarar – eftermiddagen

Eftermiddagen inleds av Gunilla Fors från Malmö stadsbibliotek som pratar om Google och makten över informationen. Hon inleder med att berätta om Googles barndom och hur tjänsten fungerade från början. Det som skilde Google från alla de andra söktjänster som fanns när de började var att de rankade resultaten utifrån länkanalys snarare än textanalys som de andra använde sig av.

Länkanalys är fortfarande den grund varpå Google vilar och anledningen till att de har en så dominerande ställning på marknaden. Google är så dominerande idag att vi gärna tror att de är någon slags allmännytta, istället för ett vinstdrivande företag. Intäkterna under 2016, alltså vinsten, var 90 miljarder USD (!), varav merparten kom från annonsplatserna i söktjänsten.

Googles sökalgoritmer har alltid ett namn, den nuvarande heter Hummingbird. Att man döper dem kankse säger något om hur viktiga de är, menar Gunilla. Man tror att det finns ca 200 faktorer som påverkar sökresultatet, exakt vilka dessa är vet bara personalpå Google, därav uppkomsten av alla SEO-tjänster. Gunilla visar skillnaden i sökresultat om man använder olika datorer, där man har olika sökhistorik, det vill säga en del av filterbubblan. Bubblan har fördelar, vi kan slippa information vi inte är intresserade av eller som inte är relevanta för oss, men å andra sidan vet vi ju inte vilken information vi missar och vi kan inte förutsäga varför eller på vilka grunder vi missar information.

Gunilla tipsar om en ny tjänst, Filterbubblan.se, där man utgår från twitter och där man kan se hur olika politiska filterbubblor twitrrar om olika ämnen.

Gunilla uppdaterar oss kring den så kallade dolda webben, det vill säga allt det som inte alls syns i Googles sökresultat, och hon menar att storleken på den dolda webben förmodligen har minskat, men däremot har begreppet utvidgats till att även inkludera sådant som den som söker inte kan hitta pga bristande sökkunskaper. Detta kan till exempel handla om sådant som har ett format som gör att de hamnar långt ner i sökresultatet eller kanske inte kommer med alls. Google kan indexera de flesta format idag, men vissa format hamnar alltså ofta långt ner i sökresultatet, om man inte vet hur man ska söka för att få fram just dessa format.

Gunilla berättar vidare om hur man kunnat göra om gamla referensbiblioteket.se till Bibblan guidar, systertjänsten till Bibblan svarar. Resurserna i Bibblan guidar är klassificerade enligt Dewey och har fått svenska ämnesord, och man kan även söka trunkerat.  (Jag gör en mental notering om att vi kanske ska ha en länk till Bibblan guidar någonstans i vårt interna verktyg för informationstjänsten på UB….)

Gunilla visar intressant statistik, att 33% klickar på första träffen i Google, andra får 18% av klicken och tredje får 11% och sedan faller procenttalen väldigt snabbt. Eventuellt kan detta bero på att många idag googlar i sina telefoner och då ser man kanske inte ens den sjätte eller sjunde träffen, om man inte bemödar sig om att skrolla. Gunilla tipsar därefter om hur Bibblan svarars operatörer kan utforma svaren i Bibblan guidar för att de ska hamna högt upp, tex tänka på vilka ord man använder i rubriker. Man ska också både ha eget innehåll, men även länka vidare. Det är då bättre att ha färre, men bättre länkar.

Nästa programpunkt för eftermiddagen är två personer från SCB som arbetar med deras statistikservice, alltså en slags kundtjänst för SCB. Jag hoppar över att blogga om deras programpunkt och återkommer med nästa punkt.

Dagens näst sista programpunkt handlar om Metros Viralgranskaren, det är redaktören Hugo Ewald som berättar hur de kontrollerar sanningshalten i nyheter som florerar på nätet.

Hugo berättar om hur Viralgranskaren startades 2014 efter fallet Marcia Karlsson, en fejkad facebookprofil över en person som påstods ha blivit mördad av någon från ett asylboende. Uppenbarligen behöver ”nyheter” på nätet granskas. Viralgranskaren försöker också visa och lära ut hur man själv kan bli bättre på källkritik och man visar också med hjälp av en stämpel om nyheter de granskat är sanna eller falska. Vidare förklarar Hugo vilka det är som sprider alla dessa falska nyheter och varför. Inte helt förvånande handlar det om att klickvänliga falska nyheter kan ge stora inkomster i form av annonsintäkter från olika tjänster. Vilka är det då som sprider falska nyheter? Viralsajter drivs ofta av unga personer (killar) som vill tjäna pengar. De kanske inte alltid ljuger, men tummar på sanningen för att tjäna pengar. Bedragare arrangerar fusktävlingar på Facebook. Satiriker sysslar med låtsasnyheter och humor. Ideologiskt motiverade vill sprida ”nyheter” som ligger i linje med de egna värderingarna.

Hugo går vidare med att berätta hur vi själva enkelt kan granska material på nätet. Tex är det enkelt att bildgoogla bilder genom att högerklicka på en bild och på så sätt få veta om en bild tidigare publicerats. Man kan också ladda upp en egen bild till google för att bildgoogla på. Tjänsten TinEye kan också visa bilder i kronologisk ordning, alltså så att man kan se den första publiceringen av en bild. TinEye och Google images kan också upptäcka bilden du säker på även om den blivit manipulerad på något sätt.

Många nyhetssajter idag bäddar in videor från Youtube, då ser man inte någon information om filmen. Väljar man att istället öppna den på Youtube så får man dels lite information om den och kan också läsa kommentarerna, vilket ofta kan vara avslöjande om innehållet. Amnesty har tagit fram ett verktyg Youtube DataViewer, där man kan klistra in videon man vill titta på och få information om vilken exakt tidpunkt filmen lades upp. Man kan också se tumnaglarna från Youtube och använda dem för bildsökning enligt ovan.

Ett annat tips är att ta skärmbilder av logos och sedan göra en bildsökning, det kan tex visa vilken tv-kanal ett klipp kommer ifrån.

Hugo tipsar också om stalkscan.com, där kan man söka efter alla offentliga inlägg, kommentarer  och likes som en facebookprofil står för.

För artiklar på nätet gäller ganska enkla regler: läs inte bara rubriken, läs hela artikeln. Hänvisas till en annan artikel? Läs den också och klicka dig vidare om möjligt ända till originalartikeln. Är den första artikeln skriven på ett annat språk? Då kan den vara felaktigt översatt. Är den skriven för länge sedan? Verkar sajten den finns på trovärdig? Sök på uppgifterna i artikeln, har andra medier skrivit om nyheten?

Dagens sista programpunkt handlar om Bibblan svarar och jag låter den vara obloggad. Tack för idag!

 

 

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s