Bibblan svarar – eftermiddagen

Eftermiddagen inleds av Gunilla Fors från Malmö stadsbibliotek som pratar om Google och makten över informationen. Hon inleder med att berätta om Googles barndom och hur tjänsten fungerade från början. Det som skilde Google från alla de andra söktjänster som fanns när de började var att de rankade resultaten utifrån länkanalys snarare än textanalys som de andra använde sig av.

Länkanalys är fortfarande den grund varpå Google vilar och anledningen till att de har en så dominerande ställning på marknaden. Google är så dominerande idag att vi gärna tror att de är någon slags allmännytta, istället för ett vinstdrivande företag. Intäkterna under 2016, alltså vinsten, var 90 miljarder USD (!), varav merparten kom från annonsplatserna i söktjänsten.

Googles sökalgoritmer har alltid ett namn, den nuvarande heter Hummingbird. Att man döper dem kankse säger något om hur viktiga de är, menar Gunilla. Man tror att det finns ca 200 faktorer som påverkar sökresultatet, exakt vilka dessa är vet bara personalpå Google, därav uppkomsten av alla SEO-tjänster. Gunilla visar skillnaden i sökresultat om man använder olika datorer, där man har olika sökhistorik, det vill säga en del av filterbubblan. Bubblan har fördelar, vi kan slippa information vi inte är intresserade av eller som inte är relevanta för oss, men å andra sidan vet vi ju inte vilken information vi missar och vi kan inte förutsäga varför eller på vilka grunder vi missar information.

Gunilla tipsar om en ny tjänst, Filterbubblan.se, där man utgår från twitter och där man kan se hur olika politiska filterbubblor twitrrar om olika ämnen.

Gunilla uppdaterar oss kring den så kallade dolda webben, det vill säga allt det som inte alls syns i Googles sökresultat, och hon menar att storleken på den dolda webben förmodligen har minskat, men däremot har begreppet utvidgats till att även inkludera sådant som den som söker inte kan hitta pga bristande sökkunskaper. Detta kan till exempel handla om sådant som har ett format som gör att de hamnar långt ner i sökresultatet eller kanske inte kommer med alls. Google kan indexera de flesta format idag, men vissa format hamnar alltså ofta långt ner i sökresultatet, om man inte vet hur man ska söka för att få fram just dessa format.

Gunilla berättar vidare om hur man kunnat göra om gamla referensbiblioteket.se till Bibblan guidar, systertjänsten till Bibblan svarar. Resurserna i Bibblan guidar är klassificerade enligt Dewey och har fått svenska ämnesord, och man kan även söka trunkerat.  (Jag gör en mental notering om att vi kanske ska ha en länk till Bibblan guidar någonstans i vårt interna verktyg för informationstjänsten på UB….)

Gunilla visar intressant statistik, att 33% klickar på första träffen i Google, andra får 18% av klicken och tredje får 11% och sedan faller procenttalen väldigt snabbt. Eventuellt kan detta bero på att många idag googlar i sina telefoner och då ser man kanske inte ens den sjätte eller sjunde träffen, om man inte bemödar sig om att skrolla. Gunilla tipsar därefter om hur Bibblan svarars operatörer kan utforma svaren i Bibblan guidar för att de ska hamna högt upp, tex tänka på vilka ord man använder i rubriker. Man ska också både ha eget innehåll, men även länka vidare. Det är då bättre att ha färre, men bättre länkar.

Nästa programpunkt för eftermiddagen är två personer från SCB som arbetar med deras statistikservice, alltså en slags kundtjänst för SCB. Jag hoppar över att blogga om deras programpunkt och återkommer med nästa punkt.

Dagens näst sista programpunkt handlar om Metros Viralgranskaren, det är redaktören Hugo Ewald som berättar hur de kontrollerar sanningshalten i nyheter som florerar på nätet.

Hugo berättar om hur Viralgranskaren startades 2014 efter fallet Marcia Karlsson, en fejkad facebookprofil över en person som påstods ha blivit mördad av någon från ett asylboende. Uppenbarligen behöver ”nyheter” på nätet granskas. Viralgranskaren försöker också visa och lära ut hur man själv kan bli bättre på källkritik och man visar också med hjälp av en stämpel om nyheter de granskat är sanna eller falska. Vidare förklarar Hugo vilka det är som sprider alla dessa falska nyheter och varför. Inte helt förvånande handlar det om att klickvänliga falska nyheter kan ge stora inkomster i form av annonsintäkter från olika tjänster. Vilka är det då som sprider falska nyheter? Viralsajter drivs ofta av unga personer (killar) som vill tjäna pengar. De kanske inte alltid ljuger, men tummar på sanningen för att tjäna pengar. Bedragare arrangerar fusktävlingar på Facebook. Satiriker sysslar med låtsasnyheter och humor. Ideologiskt motiverade vill sprida ”nyheter” som ligger i linje med de egna värderingarna.

Hugo går vidare med att berätta hur vi själva enkelt kan granska material på nätet. Tex är det enkelt att bildgoogla bilder genom att högerklicka på en bild och på så sätt få veta om en bild tidigare publicerats. Man kan också ladda upp en egen bild till google för att bildgoogla på. Tjänsten TinEye kan också visa bilder i kronologisk ordning, alltså så att man kan se den första publiceringen av en bild. TinEye och Google images kan också upptäcka bilden du säker på även om den blivit manipulerad på något sätt.

Många nyhetssajter idag bäddar in videor från Youtube, då ser man inte någon information om filmen. Väljar man att istället öppna den på Youtube så får man dels lite information om den och kan också läsa kommentarerna, vilket ofta kan vara avslöjande om innehållet. Amnesty har tagit fram ett verktyg Youtube DataViewer, där man kan klistra in videon man vill titta på och få information om vilken exakt tidpunkt filmen lades upp. Man kan också se tumnaglarna från Youtube och använda dem för bildsökning enligt ovan.

Ett annat tips är att ta skärmbilder av logos och sedan göra en bildsökning, det kan tex visa vilken tv-kanal ett klipp kommer ifrån.

Hugo tipsar också om stalkscan.com, där kan man söka efter alla offentliga inlägg, kommentarer  och likes som en facebookprofil står för.

För artiklar på nätet gäller ganska enkla regler: läs inte bara rubriken, läs hela artikeln. Hänvisas till en annan artikel? Läs den också och klicka dig vidare om möjligt ända till originalartikeln. Är den första artikeln skriven på ett annat språk? Då kan den vara felaktigt översatt. Är den skriven för länge sedan? Verkar sajten den finns på trovärdig? Sök på uppgifterna i artikeln, har andra medier skrivit om nyheten?

Dagens sista programpunkt handlar om Bibblan svarar och jag låter den vara obloggad. Tack för idag!

 

 


Bibblan svarar – kunskap och kompetens i referensarbetet (förmiddag)

Idag är jag på Bibblan svarars fortbildningsdag. Jag är inte Bibblan svarar operatör, men de har generöst erbjudit plats även till andra, tack för det!

Anna Lundén, chef för KB:s avdelning för bibliotekssamverkan, inleder med att tala om vad KB sysslar med just nu och uppdaterar oss också om vad som senast hänt inom arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Bland annat har det skrivits en delrapport om skolbibliotek och man tittar också på alla de aktiviteter som varit för nyanlända på biblioteken. Nästa omvärldsanalys kommer att presenteras i höst.

Nästa talare är Cecilia Andersson som är doktorand inom ABM på Lunds universitet, på temat Sökning i en digital vardag. Cecilia har varit en del av Knowledge in a digital world, KDW, som pågått sedan 2013 och nu är i sin slutfas. Cecilia kommer dock att fortsätta skriva på sin avhandling ett tag till.

Cecilia berättar att inspirationen till hennes projekt kom när hon var lärarvikarie och en liten kille ropade: Fröken kom! De andra tittar på zombie-Gangnamstyle på youtube! Detta att man söker efter något, men hittar något annat tyckte Cecilia var spännande att undersöka vidare, och valde att inrikta sig mot högstadieungdomar, eftersom många andra åldersgrupper redan var beforskade. När Cecilia började uppgav en mindre del ungdomar att de själva tyckte de var bra på att hitta och bedöma information, sedan dess har dock glädjande nog siffrorna gått uppåt, vilket man antar beror på de insatser som gjorts i skolor och på bibliotek.

Cecilia förklarar svårigheterna med att forska om sökning. Vad är en sökning? Vilka plattformar räknas? Cecilia har frågat respondenterna om deras vardagsliv, för att komma åt det vardagliga användandet av till exempel smarta telefoner. Hon frågade också när det inte går att söka och det går alltid enligt respondenterna, möjligtvis går det inte när telefonen har slut på batteri. Ungdomarna har uppfattat att de måste kontrollera det de hittar på Wikipedia, men det de kontrollerar mot är ofta de nästföljande träffarna på Google, så googles rankning är mycket viktig. De har också uppfattat att lärarna blir nöjdare om de använder vissa källor, som NE eller ett uppslagsverk i biblioteket, där det tryckta uppslagsverket ofta gör läraren extra glad om eleverna använder.

Eleverna Cecilia har mött har blivit drillade i att man måste vara kritisk mot allt på internet, men det är en ny tanke för dem att en tryckt bok kan innehålla felaktigheter. De ser dock biblioteket som en garant för att böckerna de hittar där innehåller korrekta fakta.

Det är intressant att höra Cecilia berätta om hur det nu uppstår spänningar i klassrummet när lärare ibland måste motivera varför eleverna inte bara kan googla sig fram till svaret, och numera har man ju faktiskt en miniräknare med sig överallt, behöver man lära sig matte då?

Cecilia har också noterat något intressant som händer i klassrummet, att eleverna, trots att de har både smartphone och dator bredvid sig, ändå räcker upp handen för att få svar på frågor av läraren. Läraren använder då sin smartphone för att hjälpa till och säger också högt att hen slår upp något i sitt lexikon, utan att närmre förklara för eleven hur hen ska göra detta själv. Ibland försöker också lärarna skapa icke-googlingsbara uppgifter. Eleverna förstår inte heller alltid när det är meningen att de ska lösa en uppgift genom att själva analysera och reflektera, de vill gärna tro att de ska kunna söka fram alla svar.

Eleverna googlar både i skolan och på fritiden, men förknippar sökning/googling med skolan pga den källkritiska aspekten. Man vänder sig gärna till bibliotek eftersom man känner en stark tilltro till biblioteken som informationskällor, det man hittar där antar man är korrekt.

Nästa talare är Vera Daugaard som är projektledare för Biblioteksvagten i Danmark, alltså Bibblan svarars motsvarighet. Biblioteksvagten startade 1999 med tre deltagande bibliotek. Från 2001 har det varit en permanent tjänst, och även forskningsbibliotek har anslutit sig. Numera har man en föreningsoganisation. Eftersom forskningsbiblioteken vid Köpenhamns universitet, till exempel, omorganiserat har det blivit svårare och svårare att få forskningsbibliotek att vara med och man har nu infört en ny möjlighet för deras deltagande, så att de kan få frågor skickade till sig enbart på mejl och slipper vara schemalagda.

När man startade 1999 trodde man att man skulle få många traditionella referensfrågor, om statistik och lagstiftning till exempel. Det visade sig att folk ville fråga om lite allt möjligt.Tanken kring vad man ska göra har förändrats över tid, idag vil man vara där medborgaren är, även i sociala medier, och man tar gärna emot alla slags frågor.

Några av de hinder som finns för Biblioteksvagten är att biblioteken, precis som i Sverige, är kommunala och man har därför inte gemensamt register över låntagare och kan därför inte hjälpa till med enskilda lånefrågor. Man har också väldigt olika ekonomiska förutsättningar och alla bibliotek har därför inte tillgång till samma databaser. Som stöd finns å andra sidan nationella licenser via Danmarks Digitale Bibliotek, bibliotek.dk, och vissa andra nationella tjänster som eReolen.

Incitament för att vara med i Biblioteksvagten är bland annat att man som litet bibliotek inte behöver delta så många timmar i veckan, men får väldigt mycket tillbaka. Kontakt med över 300 andra kollegor, vars kompetens man kan utnyttja, och kompetensutveckling genom mer variation i de frågor man får in. Motståndet mot att delta handlar oftast om brist på tid och att man vill koncentrera sig på att ge god service till de egna användarna.

Man har väldigt generösa öppettider 8-22 måndag till torsdag, 8-20 på fredagar, lördagar 8-16 och söndagar 14-22. Imponerande!

Biblioteksvagten har en egen webbplats, biblioteksvagten.dk, men de satsar inte längre så mycket resurser på den då de börjat koncentrera sig mer på att finnas i andra kanaler, där användarna redan finns, tex sociala medier. De finns också genom widgets på bibliotek.dk och även bibliotekens egna hemsidor. Widgeten är inlagt på det CMS som DDB tillhandahåller till biblioteken, så har man det CMS kan man bara klicka i om man vill ha med widgeten. Widgeten finns idag på 50 folkbibliotek, varav 31 är med i Biblioteksvagten. Alla bibliotek som är med har inte widgeten och en del bibliotek som inte är med har den, vilket är något som diskuteras inom föreningen. Dilemmat med att ha widgeten på bibliotekens sidor är att man så klart som användare tror att man frågar sitt lokala bibliotek om något, det är svårt att förmedla att det är en nationell tjänst som inte kan svara på vissa frågor.

Biblioteksvagten finns på både facebook och twitter, men på twitter arbetar man lite annorlunda då man där också själva letar upp frågor att svara på. De har också provat att ha Instagram, men de har inte lyckats klura ut riktigt vad de ska lägga upp där och har därför lagt den aktiviteten på is.

Utöver frågewidgeten kan man också ringa, mejla och sms:a Biblioteksvagten. Enskilda bibliotek som har meröppet kan också använda Biblioteksvagten som callcenter numera, så att man kan få hjälp via telefon även under meröppet-tiden. Biblioteken som deltar kan tillhandahålla information till operatörerna via en särskild webbsida, så att operatörerna kan hjälpa till fast de inte själva arbetar på biblioteket ifråga.

Som ett led i marknadsföringen har man en slags avatar i form av en sympatiskt ritad manlig bibliotekarie som finns med på informationsmaterial, visitkort och även som stor pappfigur att ställa ut på deltagande bibliotek.

Framöver vill man bland annat utveckla verksamheten genom att se till att biblioteken får lokala installationer av administrationsverktyget, det hade underlättat överflyttandet av frågor till det bibliotek det berör och också att man kan utnyttja systemet även till lokal service.