SDK-konferensen 2020 – Teknik som inkluderar

Denna förmiddag tittar/lyssnar jag på Svenska Daisy-konsortiets konferens på temat inkluderande teknik. Jag tänkte föra korta anteckningar från hela förmiddagen i det här inlägget, men hoppas jag kan tydligt avgränsa de olika delarna så det inte blir rörigt. Jag använder genomgående funktionsnedsättning eller funkis när jag talar om en individ, då jag uppfattar funktionsvariation som en term som bör användas på gruppnivå.

Inledande tal – Fifty Shades of Funkis

Dagens inledande talare Emma Åstrand får vi ta del av genom en förinspelad film, under rubriken Fifty Shades of Funkis. Emma är funkisfilosof och är en av personerna bakom podcasten full rulle. Emma talar om läsning och berättelser, och hur hon läste och upplevde läsning som barn, fast utan att vara någon bokslukare. Hennes läsning tog fart på riktigt när hon upptäckte japansk pop och japanska pojkband som tolvåring. Via ett internetforum hittar hon fanfiction. Emma menar att när läsning sker online så blir den automatiskt inkluderande, och i hennes fall var den även social. För Emma var också möjligheten att läsa på mobilen en stor förändring till det bättre. Som beroende av personliga assistenter för allt fysiskt innebär också digital läsning att Emma kan läsa på egen hand, och det betyder mycket för hennes personliga integritet. Tekniken gör det möjligt för henne att hålla läsningen privat. Emma påpekar också hur den moderna tekniken normaliserat att läsning kan ske på många olika sätt. En funkis som vill läsa kan idag använda mainstream-teknik istället för speciallösningar som gör att man sticker ut. Emma knyter ihop säcken med att åter tala om fanfiction som en genre där funkisar kan vara representerade som vem som helst i berättelserna.

Teknik för ökad digital inkludering

Dagens första föreläsning kommer från Evelina Rennes och Arne Jönsson från Linköpings universitet. De är doktorand respektive professor i datavetenskap. Evelina tar avstamp i att läsning är en mänsklig rättighet, som också tas upp i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, där även tillgång till information för funktionsnedsatta nämns. Evelina forskar kring hur vi kan förenkla läsning med automatiska verktyg, genom tex sammanfattningar av text, synonymförslag, förenklad grammatik, samt förklaringar av svåra begrepp. Andra sidan av myntet är att förenkla framtagandet av texter på lätt svenska, tex genom automatisk bedömning av läsbarhet, förenklingsförslag, samt förslag på ändring av grammatik. Evelina går igenom hur olika funktionsnedsättningar påverkar vad man har för problem med läsning. Att det finns olika behov gör att det är svårt att anpassa en text så att den verkligen passar alla. Det borde vara möjligt att anpassa texter efter läsarens behov, med hjälp av teknik! Inte bara för en grupp, utan för individen. Utmaningen i att göra detta är dels att veta vem läsaren är, och vad hen har för behov, och dels att inte överförenkla. Även de med funktionsnedsättningar måste få möjlighet att bli en bättre läsare. Om texten blir för enkel kan det också störa läsupplevelsen.

Arne tar vid och berättar om vilka tekniker som finns idag, tex LIX som automatiskt mäter läsbarhet. Den är dock ganska trubbig som redskap. Det finns generella textsammanfattare, främst på engelska, samt grammatikkontroll och synonymverktyg (Word). Arne vill ta fram verktyg för automatisk sammanfattning, textförenkling och bättre automatisk läsbarhetsmätning. Tanken är att läsaren själv ska kunna använda verktygen. I sin forskning tittar Arne och Evelina på de texter på vanlig och lätt svenska som finns i den offentliga förvaltningen, där bara en liten del är på lätt svenska. De vill skapa en modell för för automatisk förenkling samt skapa en guldstandard. Tjänster som de tagit fram är TeCST, för skribenter, samt FriendlyReader, för slutanvändare. De finns ibland tillgängliga för testning!

Europeiska tillgänglighetsdirektivet

Sedan får vi en presentation av tillgänglighetsdirektivet av Magnus Larsson som är chef på MTM. Magnus inleder med att berätta om sitt uppdrag som särskild utredare för direktivet i Sverige. Direktivet syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden för produkter och tjänster. Magnus citerar rapporten Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2019, som visade att personer med funktionsnedsättning känner sig digitalt delaktiga till 62%, till skillnad från de utan nedsättning där siffran är 82%. Universell utformning är en ledstjärna i direktivet, och tänster ska vara begripliga, robusta, uppfattningsbara och hanterbara. Produkter och tjänster som inte lever upp till direktivet får inte lanseras. Kontroll kommer att ske och sanktioner ska kunna utdelas om en konsument anmäler en produkt eller tjänst. Magnus går sedan in på hur tillgänglighetsdirektivet påverkar tillgången till litteratur. Direktivet ska ge tillgång till litteratur i tillgängliga format, vid samma tidpunkt och i samma kanaler som tryckta böcker. Man ska kunna läsa med ögon, öron eller händer. Detta ska också ge tillgång till ett större utbud, då det ska gälla alla titlar som ges ut, när de ges ut.

Idag är vi beroende av särlösningar och det finns bara ett litet urval av titlar. Utmaningen är att hela kedjan måste fungera, med digitala böcker, e-handel, programvara och läsplattor. EPUB3 möter enligt MTMs bedömning de krav som ställs. För bokbranschen skulle användbarhet och tillgänglighet kunna bli en konkurrensfördel i en bransch med minskade intäkter.

Anne Stigell  som är digital strateg och tillgänglighetsspecialist fortsätter att prata om direktivet. Hon nämner Regeringens funkispolitik  och vad det nationella målet är. Funkispolitik är demokratipolitik! Anne menar att bibliotekens arbete inte handlar om bara läsning utan också om att vara en digital kompetensnod. Anne menar att det finns vissa vissa brister eller luckor i direktivet. Hon efterlyser tex framtida lagstiftning avseende tillgänglighet  och digitala nyhetsmedier. Rätten till tillgång av nyheter behöver stärkas, man ska inte behöva vänta på att få ta del av nyheter. Direktivet omfattar alltså inte detta.

Anne tar vidare upp gamification som metod inom skolan och för inlärning. Material som används för detta kommer inte att omfattas, utan funkisbarn kommer kanske att få använda särlösningen den tillgängliga e-boken. Ann menar också att vårt digitala bestånd bör samlas i ett nationellt bibliotek. Till sist tar Anne upp upphandling som ett medel för att uppnå bättre tillgänglighet, det skulle kunna vara en tilldelningsgrund. Trots dessa brister är Ann mycket positiv till direktivet, det är ett stort kliv framåt för e-eböcker.

Lättanvänd digital läsutrustning

Efter paus får vi lyssna till Ulf Wikman från MTM som berättar om lättanvänd digital läsutrustning, för de som står utanför det digitala samhället. Ulf har länge jobbat med talboken kommer och taltidningsverksamheten och målgruppen IT-svaga/ovana är nästen uteslutande äldre personer. Ulfs erfarenheter är att det behövs mer kunskap om målgruppen, dagens läsutrustning läser inte problemet fullt ut och på sikt och problemet är inte heller övergående. Äldre personer får ofta försämrad syn och tappar därför sin läsförmåga, detta kommer inte att sluta hända. Målgruppen behöver individuellt anpassad utrustning, och den måste kunna hantera flera olika format. Standardprodukter på marknaden idag är oftast inte tillräckligt anpassade eller lättanvända. En förstudie genomfördes 2018/19. Denna ledde till användbarhetstester med existerande produkter som visade att dessa inte var riktigt optimala. Ett samarbete inleddes med fem olika företag som fick ett uppdrag med ett antal krav, bland annat användarcentrerad utveckling och design. En faktor var också igenkänning, kanske ska  det nya verktyget se ut som en transistorradio, eller en spelkonsol? En surfplatta med en kartongbit ovanpå skapade en enkel prototyp som kunde testas på målgruppen.

Ett projekt pågår just nu för att ta fram lättanvänd digital läsutrustning, med utgångspunkt i en android surfplatta, där det ska finnas en app med fyra möjliga läsnivåer. Det ska finnas överlägg, skydd, knappar och dockningsstation. utrustningen ska tras fram iterativt, med design och tester med målgruppen. Lite klurigt under coronapandemin. De fortsätter också med omvärldsanalys och behovsstudier. De samarbetar med ett internationellt masterprogram på Mälardalens högskola, samt deltar i ett standardiseringsarbete.

Högskolestudenter med läsnedsättning och deras studiesituation

Nästa presentation står Åsa Forsberg och Moa Stockstad för, som har genomfört en studie och skrivit en rapport inom ramen för nätverket för service till studenter med läs- och skrivnedsättning. När nätverket var nybildat 2018 så bestämde de sig för att gemensamt genomföra en undersökning av hur studenter med läs- och skrivnedsättning upplever sin studievardag, och de ville också göra det med hjälp av UX-metoer för att lära sig mer om sådana. Tanken med att göra en gemensam undersökning är att få ett större underlag, då varje kontaktbibliotekarie ofta arbetar ganska ensamt och inte kan genomföra undersökningar med många respondenter själv.

I mars 2019 träffades nätverket och bestämde sig för att genomföra en så kallad cultural probe, i form av en fotoutmaning. Respondenterna blev ombedda att ta tre foton per dag av sin studievardag, under en vecka. När de sedan lämnar in sina fotografier genomförs en intervju utifrån fotografierna. Det var en bred och öppen frågeställning, utan biblioteksfokus. 12 högskolebibliotek deltog, och det blev totalt 29 respondenter.

Resultatet sammanställdes under en workshop under hösten 2019. Det som hade varit svårt hade varit att rekrytera, medan själva undersökningen gått bra att genomföra. Moa fortsätter med att berätta om själva resultaten, på nationella nivå, med lokala nedslag.

De behov som syns är tex ordning, respondenterna behöver fota ordning men har svårt att skapa det själva. Här blir det då viktigt med en lugn studiemiljö , som ju bibliotek kan bidra med. Struktur genom visualisering är också vanligt. Lugn och ro och mysigt är också viktigt – bibliotek upplevs inte alltid som tillräckligt tysta. En trygg miljö är viktigt, för många är hemmet den bästa platsen. Man behöver också så klart tillgänglig kurslitteratur, talböcker kan möjliggöra att man läser och lyssnar samtidigt och också att man kan göra något annat medan man lyssnar, vilket är bra för de rastlösa. Talsyntes används också men har vissa hinder, tex att lärosätenas licens inte innefattar mobil talsyntes.

Vid föreläsningar och seminarier är det bra med inspelade föreläsningar, pauser, och att veta att man kommer få tillgång till ppt. Grupparbete kan vara både bra och dåligt, bra att lära med andra, men kan också innebära ett stressmoment om man tex byter gruppmedlemmar.

Biblioteken kan satsa på varierade studiemiljöer, ergonomi, att kunna variera och ha ordentligt med yta. Då många studerar bättre hemma är det viktigt med digitala resurser.

För frågor som biblioteken inte äger är det viktigt att hitta ett förvaltningsövergripande samarbete. Och tänk rätt från början, med universell tillgänglighet och design!

Tillgänglighet och tillgängligheter i EPUB 3

Martin Persson, XML-specialist på MTM berättar sedan om det nya formatet EPUB 3, och dess tillgänglighet och tillgängligheter. MTM har en lång historia av formatutveckling, och redan när DAISY utvecklades så ställde man frågan hur den nya digitala tekniken kan stödja ökad tillgänglighet i läsningen. Lika aktuell fråga idag! Vi har röt oss från dedikerade format och särlösningar mot universell utformning i generella format. Det nya formatet EPUB 3 har bra stöd för tillgänglighet och är det som MTM och Daisy-konsortiet jobbar mot nu.

För att ett digitalt dokument ska vara tillgänglighet krävs en semantisk, standardiserad, maskinläsbar uppmärkning. Detta kan tex möjliggöra en talbok med navigationsmöjligheter. Martin visar ett pedagogiskt exempel på hur det skulle se ut om man märkte upp en boksida med H2, H3, och P för paragrafer.

EPUB  är ett e-boksformat och en öppen standard och EPUB 3 bygger på webbteknik och har mycket gemensamt med tillgänglighet på webben. Det har gott stöd för universell utformning för digital läsning. Formatet garanterar inte tillgänglighet, men ger möjlighet till tillgänglighet. Några tillgängligheter är tex synkronisering av text och tal, detaljerad uppmärkning av matematik, samt tillgänglighetsmetadata. Det sistnämnda är detaljerad information om en digital boks tillgänglighet. Denna information bäddas in i EPUB 3 filen, men bör bäddas in i system och kataloger där filen finns, tex Legimus.

Martin avslutar med att tillgängligheten också måste nå läsaren genom hela kedjan, det räcker inte att bara ha ett tillgängligt format. Han berättar också om MTMs resa mot EPUB 3 som framtida format i Legimus. EPUB 3 som internt produktionsformat ska implementeras i februari/mars 2021, och man hoppas kunna erbjuda piloter för slutanvändare inom kort.

Nu får jag lämna konferensen, tack till alla jag lyssnat på och arrangörerna, det har varit mycket intressant!