LibPMC 2019 dag 3

Dag 3 inleds med en keynote av Konrad Förstner. Titeln är Data librarianship.

Konrad inleder med en god nyhet: OA är på väg att bli standard för hur forskare publicerar sig! Det är så klart Plan S han tänker på, och är väldigt positiv till. Han är också glad för att det finns EN plats där han kan hitta allt: SCI-HUB! Detta är så klart en knäpp på näsan till alla akademiska bibliotek som inte lyckats leverera detta. Han är också jätteglad för de jättebraiga Discoverylösningar vi har idag: Google Scholar, Google books, och inte minst Google dataset search.

Konrad varnar att vi inte ska ta för givet att bibliotek alltid kommer att finnas. Han menar också att akademiska bibliotek ändå kan ha en lysande framtid om vi håller fast vid vårt mål: bevara research output och göra den tillgänglig.

Bibliotek måste bli de nya förlagen, de som sköter OA-publiceringen. Konrad vill också ha hjälp att hantera sin forskningsdata, som är väldigt tung inom hans område bioinformatik, och utmanar oss att ta hand om detta.

Konrad ser många möjliga arbetsuppgifter för biblioteket (alla gröna boxar):

Konrad pratar vidare en del om hur viktigt det ör med användbar programvara för att kunna forska.

Han tycker också att vi borde samarbeta för att konkurrera med Google. Vi betalar också ofta för söktjänster på biblioteket som vi borde bygga själva med hjälp av open source-lösningar. Biblioteken behöver utveckla kompetens för detta. #dontLeaveItToGoogle

Han tipsar också om wikidata och wikicite, och nämner också 1 lib 1 ref.

Konrad frågar också konferensen, så klart, hur ska ni kunna utvärdera allt detta?

Han menar att vi har en kompetensbrist för de nämnda områdena och ger ett lästips:

Och även ett länktips: librarycarpentry.org

Vi behöver lära oss koda lite, allihopa! Särskilt de som arbetar med metadata.

Några slutord:


LibPMC 2019 dag 1 eftermiddag

Har haft lite bloggpaus men gör ett försök under dagens sista session. Då pratar t.ex Selena Killick, från Open University:

OU biblioteket har fattat ett strategiskt beslut att arbeta kollaborativt med sina studenter, tex genom Library student research panel (som, med andra, har inspirerat panelen vid universitetsbiblioteket i Lund, och vår helt nya panel inom SLUB).

De var i början oroliga om de skulle få enbart panelmedlemmar som älskar biblioteket, men det har visat sig att de har en bra balans med även icke-användare. Ett problem man sett är dock att en del användargrupper inte representeras i panelen, tex anställda och doktorander. För att komma tillrätta med detta har biblioteket genomfört ett särskilt projekt.

Ett intressant exempel på en användargrupp som behöver extra hjälp är studenter som sitter i fängelse. De har ofta inte tillgång till internet, utan är beroende av familjemedlemmar för att få tillgång till biblioteksresurser, något biblioteket försökt rätta till genom att skapa en service som är mer tillgänglig för ”vem som helst” som kan hjälpa en sådan student.

Biblioteket har också genom sina intervjuer och UX-undersökningar upptäckt att anställda (som är nästan de enda som använder biblioteket) känner sig ovälkomna av det fysiska biblioteket, som varit lite oälskat de senaste åren. Man har nu börjat renovera och köpa nya möbler, mycket för att reparera den försämrade relationen med anställda.

Under frågestunden påpekar Selena att det kan finnas tillgänglighetsaspekter med att utföra kvalitativa undersökningar på distans. Tänkvärt!

Sedan berättar David Marshall om hur biblioteken vid Cambridge university har använt dScout för att göra kontextuella undersökningar digitalt. Det är en app som finns för både iOS och android. Respondenten kan ladda upp både ljud, video, bilder, text, osv.

David menar att fördelen främst är att ”forskaren” inte hänger över axeln på respondenten, som man gör vid tex skuggning. (Här funderar jag på om studenterna kanske berättar mer än de egentligen vill?)

dScout har blivit dyrare sedan de började använda tjänsten, så Cambridge har börjat använda Qualtrics istället, ett lite enklare verktyg men som duger till det David vill göra. De har gjort en dagboksstudie med 11 studenter för att utveckla tillgänglighet och inkludering vid biblioteken. Han varnar för tekniska problem när man är ovan, men de lärde sig mkt av studien. Studenterna hade det gemensamt att de behöver mer tid än andra, men de ville ändå gärna ställa upp på studien. De fick veta allt möjligt, från föreläsare som inte använde inkluderande pedagogik, till dörrhandtag som inte fungerar.

Frankie Wilson avslutar med en blixtpresentation på temat Are incentives ethical? Alltså finns det etiska dilemman med att ge ut belöningar för deltagande i undersökningar.

Frankie får ofta frågan om det inte är oetiskt att ”betala” för att få feedback. Hon menar att det är precis tvärtom.

Frankie menar att använder man inte belöningar så är risken att de enda som deltar de som har någon väldigt speciell åsikt som motiverar dem att delta. Det är också artigt att säga tack!

Men, det finns invändningar:

Frankie förtydligar att det spelar roll vad och hur man gör. Tex kanske det inte är lämpligt att belöna med poäng i en kurs om man också fyller i utvärderingen.


LibPMC 2019 dag 1

Denna vecka är jag på 13th International Conference for Performance Measurement in Libraries, en konferens jag själv är med och anordnar, vilket innebär att bloggandet kanske blir lite hipp som happ (som vanligt…?).

Under förmiddagen skrev jag ett helt blogginlägg om Simon Tanners Keynote, men det verkar inte ha publicerats från min iPad, så nu sitter jag på min telefon istället. Som ett djur. I alla fall, här kommer lite bilder från Simons prat, som gick ut på att han presenterade sin Value Based Impact Model.

Mot slutet fick vi rösta på ett roligt sätt: