Sociala medier och webb — hur kan bibliotekarien förhålla sig till nya kommunikationskanaler?

Igår tisdagen den 4 juni så var det dags igen för Lärosäten Syds bibliotekarier att samlas för lite kompetensutveckling på Orkanen i Malmö. Vi bjöds på både inspirerande och tankeväckande föreläsningar såväl som kollegor som delade med sig av sina egna erfarenheter av att arbeta med sociala medier.

Jag har använt Storify för att samla de flesta av våra tweets från gårdagen, de finns här.

Nedan följer mina anteckningar från dagen, mer eller mindre oredigerat. Jag höll själv i en workshop om twitter under det sista passet, så därför har jag inga anteckningar från det passet. Hela programmet för dagen hittar ni här. Storföreläsningarna spelades in och kommer att göras tillgängliga på Malmö Högskolas Vimeo-sida.

//

Gunilla Lilie Bauer inleder med att berätta lite om Riksdagsbibliotekets arbete med sociala medier, facebook och Biblioteksråd i Stockholms län (Sociala medier på biblioteken, blogg).

Hon tar också upp tre trender: kundtjänst; videokommunikation; quantified self. Detta diskuteras på deras blogg.

 

Pernilla Severson, Mah,

E:A:T:-IT, Educational Accessible Technology. Stödja lärandeprocessen med vardagsit. En del av MAHs strategi inför 2020.

Två delar: workshops med hands-on övningar och experiment i faktiska kurser. Testa tekniken fick mest fokus på workshops. Det blev tre experiment: videostöd för matematik på en sommarkurs (detta ägde egentligen rum utanför projektet; vardags-it som stöd för aktionsforskning; även utvärdering av en facebookgrupp som interaktionsdesignstudenter gjorde. Nu vill man gå vidare med att ta fram en ny lärplattform.

Pernilla tar upp en del motsatsbegrepp i sammanhanget:

Auktoritet- autonomitet

Säkerhet-risk

I projektet agerade man autonomt, men samtidigt auktoritärt, men utan viktig ledargestalt. Detta slog tillbaka på projektet.

Risker de såg: att bli utkonkurrerade, missa möjligheter

Risker andra såg: hot mot myndighetsutövande, inte forskningsbaserat

Projektet var agendasättare och problemvaskare! Man löste inget men visade på avstånd mellan det som kunde vara och det som är.

Pernilla vågar ta upp problematiken med att akademiskt ledarskap är en sak och stöd av professorer en annan.

 

Ola Richardsson – Social kommunikation

Vad vill du?

Vem vill du säga det till?

Var gör du det bäst?

Glöm inte att anpassa till mobila plattformar.

Våga välja bort kanaler! Vilka är vi, vad behöver vi? Olika krav beroende på hur stor organisation och vad man gör.

Färre och färre läser papperstidningar, alltså satsar man mindre på sådana annonser idag. Istället kankse man anställer någon som arbetar med sociala medier. Annonsera på facebook är oftast billigare och mer effektivt.

Diskussion om vad som är problemet: lätt att starta upp något, men hur fortsätter man driva det? Bättre att vara fler som hjälps åt, än att bara ha en expert. Vad ska man välja för språk? Obs, ingen motsättning mellan lättsamt tilltal och seriositet.

 

Oscar Hemer och Mikael Rundberg

Masterprogram Communication for development. Internationellt ettårigt, helt på distans.

Egentligen kombination av campus och distans. Den följer en tidslinje och är på halvfart. Också en del grupparbete som kräver samarbete mellan klasskamraterna.

Designad för webben från början. Tekniker vill ofta använda den senaste tekniken, men har man studenter i Afrika och Asien så får man fokusera på att kunna kommunicera. Målgrupps- och användaranalys kan ge en information om vad ens användare har för tekniska förutsättningar.

Finns chat direkt i de webbaserade föreläsningarna. Om föreläsningen inte är så fängslande så ser man hur det drar iväg på ett annat håll i chatten… oftast mindre fart där om föreläsningen faktiskt ÄR intressant.

De använder Bambuser för att streama liveföreläsningar. Tre olika kanaler med olika kvalitet på streamingen så att det ska passa alla studenter oavsett bandbredd. Man kan ofta se samma video i olika kanaler, en öppen på portalen (som egentligen är en vanlig blogg) och en stängd i själva föreläsningsrummet.

De sänder också pauserna mellan föreläsningarna, minglet alltså. Intressant! Ett sätt att motverka att publiken försvinner.

kollaborativt arbete 1

Digitala post-itlappar Katarina Evengård.

SLUBs arbete görs från fyra enheter, viktigt att kunna träffas och interagera digitalt. Corkboard.me användes för att kunna samarbeta. Gratis digital anslagstavla som INTE kräver.konto. har bytt namn till NoteApp och är inte gratis längre. I gratisversionen kunde man inte ha obegränsat antal lappar och boarden sparades inte hur länge som helst.

SLUB användes detta till brainstorming som Katarina sen sammanställde.

Bra var att alla var delaktiga, kul att se vad andra skrev, många tyckte det var kul. Smidigt att det var digitalt,skönt att slippa blädderblock.

Alternativ: www.padlet.com , man behöver inte heller skaffa konto och det är gratis. Har även fler funktioner. Kom ihåg att spara länken! Så att man inte tappar bort sin anslagstavla.

Ett misslyckat försök med Corkboard. Hanna Wilhelmsson och Jenny ?

De skulle hålla en föreläsing för 90 nya studenter om källkritik i en stor föreläsningssal som inte lämpar sig så väl för diskussion. De ville ha en diskussion i grupper och tänkte då att grupperna kunde presentera med hjälp av corkboard.

Det blev “misslyckat” för att studenterna blev för flamsiga, för många skojslappar.

Answergarden – Katarina Evengård

Enekelt verktyg för att få in feedback.

Man ställer en fråga, typ vad tyckte du om den här sessionen? Sen får användaren svara med max 20 tecken och de kan också rösta på ett redan befintligt ord. Man kan begränsa användnignen från ett IP nummer, men det kan vara bra om användaren får svara flera gånger med tanke på 20 teckensbegränsningen.

Möjliga användsningsområden: Avstämning under session, kolla bakgrundskunskaper, utvärdering.

Går också att snabbt göra ett wordle-moln.

Inget login krävs, bara att man sparar länken, eller klistrar in kod på sin webbplats. Det finns också möjlighet att redigera innan man visar det (då får man ha login).

tips om Today’s Meet, en tjänst där man kan träffas och kan bestämma adressen till länken själv.

//


Nyttovärdering 2.0

I förra veckan var jag på en endagskurs i Stockholm som SFIS arrangerade: Nyttovärdering 2.0. Ni kan se programmet här.

Det var Viveca Nyström och Linnéa Sjögren ( @linneasj på twitter ) som undervisade, och kursen kan nog ses lite som en fortsättning på deras bok Nyttovärdering av bibliotek som kom ut 2008. Då hade vi som ni kanske minns inte kommit så långt när det gällde sociala medier användningen, så det finns inget sådant kapitel i boken.

Linnéa (Årets Informationsspecialist 2011, as it happens) har lagt ut presentationen på sin blogg , men jag tänkte också sammanfatta lite av det vi gjorde här, med lite reflektioner. För att göra en lång historia kort: jag  tyckte det var en bra och givande dag och jag rekommenderar kursen till alla som är intresserade av kvalitetsmätning och sociala medier. Nedanstående är mina anteckningar från dagen, mestadels i punktform men något uppsnyggade med text i fetstil som anger någon slags rubrik.

Viveca inleder med att tala om skillnaden kring nedanstående begrepp:

Vad är det vi gör – processkartläggning
Vad kostar det vi gör – kostnadskalkyl
Hur stor är kundernas nytta av det vi gör – nyttoanalys

Viveca berättar också  om en nyttoanalys hon gjort där man kunde visa att  bibliotekarierna gjorde mycket snabbare informationssökningar än de enskilda handläggarna på arbetsplatsen , och att man kunde påvisa detta  gjorde att man kunde sätta ett pris på tidsbesparingen (det innebar att anlita en bibliotekarie).

Viveca fortsätter med att prata om vilka olika mål eller nyttor det kan finnas, att man bör göra en lista samt sedan prioritera listan. Viktigt att inte sätta upp för många mål man vill mäta! (tänker här att Sharon Markless har sagt samma sak när hon var och höll i en workshop för oss inom LUB).

Några exempel på olika nyttor:
Anständighetsnytta: miljö, social rättvisa
Pengar?
Tid?
Kunskap och kompetens?
Trivsel?
Egna tillägg: image och marknadsföring

Vidare påminns vi om skillnaden mellan uppföljning och utvärdering.
Uppföljning är periodiskt återkommande och handlar oftast om kvantifiering, medan utvärdering görs oregelbundet och är inriktat på kvalité. Därför är genomgripande nyttoanalys krävande och bör drivas som projekt!
Verktyg man kan använda:
Kundenkäter, intervjuer, workshops, observationer, statistik, cost-benefit-analys
Ställ inte vetenskapliga krav, då blir det för komplicerat!

Hur formulera relevanta mål?
Undvik floskler!
Visioner eller mätbara mål- vem ansvarar för vad, vem ska skapa visionen respektive det mätbara målet? Visioner får vara luddiga men inte mål!
Processkartläggningar: vad gör vi och för vem?
SMARTa mål: Specifika, Mätbara, Accepterade , Relevanta, Tidsatta och gärna innebära en viss ansträngning…
MÅLEN ÄR VIKTIGA !!!!
Ta formuleringar till vad man vill mäta från målen. Den typ av användarenkäter man gjorde förr (tex Linnea 2007 Göteborgs stadsbibliotek) kan kanske idag göras i sociala medier.Gör gärna nollmätning innan man börjar utvärdera en aktivitet så att man kan se förändring över tid.
Förr enkäter – nu säger folk vad de tycker hela tiden i sociala medier !

Workshop nummer 1 som vi hade på förmiddagen gick ut på att vi skulle öva oss på att tänka kring vilka mätetal som är viktiga för att indikera måluppfyllelse och hur man kopplar mätetal med mål.
Efter workshopen började jag fundera kring om man kan bestämma mål kring en verksamhet som sociala medier om man inte redan arbetat med det?

Sen får vi exempel från andra verksamheter, bra!

Aftonbladet: de vill vara Sveriges mest engagerande mötesplats!
De mäter allt som går att mäta. De har inga specifika verktyg för att monitorera utan de litar till sin journalsitiska förmåga till att identifiera snackisar i sociala medier (de vill skriva om det folk pratar om i sociala medier).
Viktigt mål för aftonbladet är räckvidd! Uppdelat på alla olika bilagor, webben, papperstidningen osv. Utvärderar oerhört snabbt, man har inte råd att ägna sig åt fel saker.
Sociala mediers räckvidd bör mätas tillsammans med besökare i biblioteket samt på webbplats.

Kreafon (kommunikationsbyrå i Gbg) . Har börjat jobba med analog mätning hellre än automatisk statistikinsamling. Mäter även antal telefonsamtal och innehåll. Deras mål är att sprida kännedom och få fler uppdrag. Långsiktigt arbete.
Chalmers bibliotek. Mål: sprida kännedom om inforesurser, mätetal: followers, fans, RT, användning app, antal doktorander som går doktorandkurser (som biblioteket ger) . Mål: Stärka bibliotekets varumärke; mätetal: % studenter med lånekort, RT, sidvisningar, besök på bloggen, antal gånger vi synts i media, föreläsningsuppdrag, externa samarbetspartners. Mål: Sprida kännedom om vetenskaplig kommunikation, mätetal: antal sidvisningar blogginlägg om oa, CPL* etc., fans med chalmerstillhörighet, antal klick på CPL-flöden. (publiceringsflöden i mobilappen) Linnea ger rådet att ha få mål!

*Chalmers Publication Library

SEB: soc medier är ytterligare kontaktyta för kundtjänst och ska öka försäljningen
Strategi: hjälpa kunden i vardagen, skapa mervärde.
Kundtjänstarbetet syns! Bra bemötande märks av fler än bara kunden som får hjälp.
Koppla mätning och uppföljning till soc medier är tekniskt sett inte sömlöst. De benchmarkar sig med andra i samma bransch. Utvärderar kvalitativt aktiviteten på facebook varannan vecka .
Ett syfte med soc medier kan vara att hitta snackisar och förstå vad som är viktigt för användarna.

Berzeli choklad: tycker att facebook är enkelt sätt att ha kontakt med kunderna, de ser att försäljningen ökar om de håller sidan levande. Lägger ut mycket bilder på choklad…

Efter lunch får vi lite tips från Linnéa på olika mätverktyg för twitter och vad man kan tänka på när man tittar på sin facebook insight. Detta tycker jag är lite väl tekniskt, så jag utelämnar det här, men vill nån veta är det så klart bara att höra av sig.
Under workshop 2 som vi hade under eftermiddagen fick vi i uppgift att helt enkelt formulera några mål, fundera kring lämpliga mätetal och vilket verktyg eller kanal man skulle kunna använda och varför. Ett exempel från min grupp var:

Mål: Ökad synlighet och spridning av bibliotekets verksamhet och service

Verktyg: alla sociala mediekanaler (som man mäktar med…)

Mätetal: Räckvidd (som då kan mätas på olika sätt för varje socialt medium)

Hur redovisar man sen sin utvärdering? Linnéa föreslår att man skriver en liten verksamhetsberättelse.

Epilog: medan jag sitter och pysslar ihop det här inlägget så lägger Psykologifabriken som av en händelse ut en bloggpost om att sätta mål. It’s a tricky business, the målsättnignsbusiness.


Who owns your handle?

20111130-160733.jpg
Marydee Ojala talar om vår identitet på nätet. Äger vi den? Äger vi våra kontakter?
På en arbetsplats som tex använder Facebook har ofta inga policies kring hur man överför ägarskap över en sida eller grupp när den som äger lämnar arbetsplatsen för ett annat jobb.
Viktigt att man har klart för sig vad man kan och får posta.
Roligt exempel med en Mark Zuckerberg som blev utslängd från Facebook eftersom de trodde att han hade stulit grundarens identitet.
Några goda råd: har du en privat profil, ha inte med din arbetsplats i biografin. Kom ihåg att sociala medier inbjuder till humor och skämt!
Arbetsgivare måste förstå vikten av att ha en policy och att anställda kommer att använda sociala medier oavsett.